Danmark säger att USA-mötet var konstruktivt angående Grönland

Det dansk-grönländska samarbetet med USA fortsätter på säkerhetspolitisk nivå efter nya diskussioner mellan ledande politiker på säkerhetskonferensen i München. Danmarks statsminister Mette Frederiksen och Grönlands landsstyreordförande Jens-Fredrik Nielsen genomförde under helgen överläggningar med USA:s utrikesminister Maro Rubio, vilket markerar en fortsatt dialog kring säkerhetsfrågor i den arktiska regionen.

Mötet ägde rum i skuggan av den pågående säkerhetskonferensen i München, ett årligt evenemang som samlar världens ledande beslutsfattare inom säkerhetspolitik. Frederiksen bekräftade samtalen genom ett kortfattat uttalande på sociala medier där hon framhöll att ”arbetet kommer att fortsätta i enlighet med överenskommelsen i högnivåarbetsgruppen.”

Den grönländska regeringschefen Nielsen, som leder den grönländska regeringen Naalakkersuisut, var tydlig med att framhålla de grönländska intressena i diskussionerna. I sitt uttalande betonade han att ”det underströks att samtal är rätt väg framåt och att Grönlands intressen återigen tydligt betonades.”

Överläggningarna äger rum i ett allt mer komplext geopolitiskt landskap i Arktis. Regionen har under de senaste åren fått ökad strategisk betydelse i takt med att klimatförändringarna öppnar nya farleder och möjliggör tillgång till naturresurser. Både Ryssland och Kina har visat ökat intresse för området, vilket har föranlett USA att stärka sina band med Danmark och Grönland.

Den amerikanska administrationen har under de senaste åren betonat vikten av att säkra inflytande i regionen. USA har sedan andra världskriget haft militär närvaro på Grönland genom Thulebasen (numera känd som Pituffik Space Base) i nordvästra Grönland. Denna närvaro har varit omstridd men utgör en viktig del i USA:s arktiska säkerhetsstrategi.

Relationen mellan Danmark, Grönland och USA har varit komplex. 2019 skapade dåvarande president Donald Trumps utspel om att köpa Grönland diplomatisk spänning mellan länderna. Sedan dess har dock samarbetet utvecklats i mer konstruktiva banor, med fokus på ekonomisk utveckling, klimatfrågor och säkerhetssamarbete.

Den högnivåarbetsgrupp som Frederiksen hänvisar till i sitt uttalande tillsattes för att hantera gemensamma säkerhetsintressen i regionen. Arbetsgruppen består av representanter från alla tre parter och syftar till att balansera amerikanska säkerhetsintressen med grönländskt självbestämmande inom ramen för den danska rigsfællesskabet (riksgemenskapen).

För Grönland, som har omfattande självstyre men där Danmark fortfarande ansvarar för utrikes- och säkerhetspolitiken, är det centralt att säkerställa inflytande över beslut som påverkar det egna territoriet. Detta har Nielsen återkommande betonat i förhandlingar med både Danmark och USA.

Trepartssamtalen speglar den komplexa maktbalansen i Arktis, där stormaktsintressen möter lokala och regionala behov. För Grönland handlar det om att säkra ekonomisk utveckling och stärkt självbestämmande, samtidigt som man navigerar i stormaktspolitikens farvatten.

Mötet i München förväntas inte leda till några omedelbara förändringar i den amerikanska närvaron på Grönland, men bekräftar den fortsatta dialogen mellan parterna. Enligt diplomatiska källor kommer arbetsgruppen att fortsätta mötas under de kommande månaderna för att diskutera konkreta samarbetsprojekt inom både säkerhet och civil infrastruktur.

Expertanalytiker framhåller att den amerikanska satsningen i Grönland och Arktis måste ses i ljuset av den ökade stormaktsrivaliteten i regionen, där särskilt Rysslands militära uppbyggnad i sitt arktiska område har väckt oro i Washington. Samtidigt betonas från grönländskt håll att all utveckling måste ske med respekt för det grönländska folkets intressen och med hänsyn till miljön.