I dag uttryckte Liberalernas partiledare Simona Mohamsson att Sverige bör vara berett att öka sitt ekonomiska bidrag till EU, förutsatt att unionen lånar pengar för att finansiera försvarsinsatser. Uttalandet gjordes vid en presskonferens där hon framträdde tillsammans med partiets EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

”Vi vill att Sverige visar att vi är beredda att acceptera ett större svenskt bidrag till EU om unionen lånar för att finansiera försvaret,” förklarade Mohamsson.

Hon underströk samtidigt att EU:s fokus bör omprioriteras: ”Vi behöver fokusera på försvar och säkerhet, inte jordbruksstöd.”

Utspelet kommer vid en kritisk tidpunkt då förhandlingar pågår kring EU:s kommande långtidsbudget. Denna budget förväntas bli större än den nuvarande, vilket sannolikt innebär ökade kostnader för medlemsländerna. Den nuvarande sjuårsbudgeten löper ut 2027, och diskussionerna om den nya budgetramen har redan inletts i Bryssel.

Enligt Liberalerna skulle en höjd svensk EU-avgift vara motiverad om de extra resurserna kanaliseras till rätt områden. Partiet förespråkar särskilt investeringar i forskning, försvarsindustri och andra strategiska sektorer som kan minska Europas beroende av stormakter som Kina och USA.

Förslaget kommer i en tid av ökad geopolitisk osäkerhet i Europa. Rysslands invasion av Ukraina har förändrat säkerhetsläget fundamentalt, och många EU-länder har höjt sina försvarsbudgetar. Sveriges nyliga NATO-medlemskap har också bidragit till ett ökat fokus på försvarsfrågor inom svensk politik.

Liberalernas hållning står i kontrast till flera andra svenska partier som traditionellt varit skeptiska till ökade EU-utgifter. Sverige har historiskt varit en av de så kallade ”sparsamma fyra” tillsammans med Nederländerna, Österrike och Danmark – länder som förespråkat återhållsamhet i EU:s budget.

Mohamssons uttalande återspeglar en växande oro för Europas säkerhetssituation. I flera europeiska huvudstäder pågår nu diskussioner om hur unionen kan stärka sin försvarsförmåga utan att vara alltför beroende av USA.

EU-kommissionen, med ordförande Ursula von der Leyen i spetsen, har tidigare signalerat att försvarssamarbetet behöver fördjupas. En rapport från 2023 visade att EU-ländernas gemensamma försvarskapacitet har betydande brister, särskilt inom områden som luftförsvar, cybersäkerhet och militär mobilitet.

Karin Karlsbro, som representerar Liberalerna i Europaparlamentet, betonade vid presskonferensen vikten av europeiskt samarbete: ”Vi står inför gemensamma hot som kräver gemensamma lösningar. Det handlar inte bara om militärt försvar utan även om att skydda våra demokratiska värderingar och ekonomiska intressen.”

Frågan om EU:s möjligheter att låna pengar är dock kontroversiell. Under coronapandemin skapades återhämtningsfonden Next Generation EU, där unionen för första gången i större skala lånade gemensamt. Detta mötte motstånd från flera medlemsländer som varnade för risken med gemensam skuldsättning.

Liberalernas förslag kan därför väntas möta kritik från både höger och vänster i svensk politik. Kritiker på högersidan är ofta skeptiska till ökad EU-integration och gemensam skuldsättning, medan kritiker på vänstersidan kan ifrågasätta prioriteringen av försvarsutgifter framför sociala och klimatrelaterade investeringar.

Den kommande budgetförhandlingen inom EU väntas bli intensiv, med flera medlemsländer som kämpar med egna ekonomiska utmaningar samtidigt som unionen står inför ökade kostnader för försvar, klimatomställning och migration. För Sveriges del kommer regeringens position i dessa förhandlingar att bli en viktig fråga under de kommande månaderna.

Mohamsson avslutade presskonferensen med att betona långsiktigheten i Liberalernas EU-politik: ”Det handlar om Sveriges och Europas säkerhet på lång sikt. Vi måste vara beredda att investera i vår gemensamma framtid.”