Utredning visar att USA sannolikt bakom attack där över 170 dog

Bevisen mot USA har hopats de senaste dagarna, efter att president Donald Trump tidigare lagt skulden på Iran för attacken som dödade cirka 175 personer, majoriteten barn, i staden Minab den 28 februari.

Enligt uppgifter från flera källor till amerikanska medier på onsdagen tyder allt på att föråldrad underrättelseinformation ledde till att USA attackerade en skola i den iranska staden. Målet tillhörde landets revolutionsgarde, men i byggnaden fanns även en grundskola för flickor.

En utredning, som ännu inte offentliggjorts, visar enligt NBC News att USA ”med stor sannolikhet” ligger bakom attacken. Militären har dock inte formellt erkänt ansvar för händelsen. Utredningen pekar på att amerikanska missiler inte hamnade fel, utan träffade vad USA felaktigt bedömde vara ett rent militärt mål.

46 senatorer, den överväldigande majoriteten demokrater, kräver nu svar i ett brev till krigsminister Pete Hegseth om vilka analyser som genomfördes innan attacken beordrades, rapporterar tidningen The Hill. Bland undertecknarna finns 44 av husets 45 demokrater samt två oberoende ledamöter, däribland tidigare demokraten Bernie Sanders.

President Trump, som tidigare lade skulden på Iran, backade på tisdagen från sina tidigare uttalanden och sade att han ”inte vet tillräckligt om saken” för att kommentera.

Händelsen har skapat diplomatisk spänning i en redan instabil region. Relationen mellan USA och Iran har varit ansträngd under flera år, särskilt efter att Trump-administrationen 2018 drog sig ur kärnenergiavtalet med Iran. Spänningarna har ytterligare förvärrats efter Hamas attack mot Israel den 7 oktober och den efterföljande konflikten i Gaza, där Iran stöder flera militanta grupper i regionen.

Attacken mot skolan i Minab är en av de dödligaste incidenterna i konflikten mellan USA och Iran på senare år. Det exakta antalet offer är fortfarande svårt att verifiera från oberoende källor, men iranska myndigheter hävdar att omkring 175 personer omkom, varav majoriteten var skolflickor.

Internationella observatörer har uttryckt oro över incidenten och påpekat vikten av noggrann underrättelseinformation innan militära insatser genomförs. Flera människorättsorganisationer har krävt en oberoende utredning av händelsen.

Militärexperter påpekar att underrättelsemissar av denna typ riskerar att underminera USA:s trovärdighet i regionen och kan användas i propagandasyften av motståndare. Den iranska regimen har redan använt händelsen för att mobilisera folkligt stöd och stärka anti-amerikanska sentimenten i landet.

På hemmaplan växer nu trycket på Biden-administrationen att ge en fullständig redogörelse för vad som ledde fram till attacken. Demokratiska lagstiftare, särskilt de med en mer progressiv agenda, har länge varit kritiska till USA:s militära engagemang i Mellanöstern och ser denna incident som ytterligare bevis på behovet av mer diplomatiska lösningar.

Händelsen illustrerar den komplexa säkerhetssituationen i regionen, där militära installationer ofta placeras nära civila byggnader, något som gör militära operationer extremt riskfyllda även med den mest precisa vapenteknologin.

Pentagon har ännu inte kommenterat de senaste uppgifterna, men källor inom försvaret hävdar att en fullständig utredning pågår. Resultatet väntas offentliggöras inom de kommande veckorna.