Den norska inflationshuvudvärken fortsätter när decemberinflationen stiger till 3,2 procent

Inflationen i Norge slutade 2025 på något högre nivåer än vad ekonomiska analytiker hade förutspått. Enligt nya data från Statistisk sentralbyrå landade den årliga inflationstakten på 2,9 procent, marginellt lägre än novembermånadens 3 procent.

Särskilt oroande för den norska centralbanken är att kärninflationen, som exkluderar volatila energi- och matpriser, hamnade på 3,1 procent för helåret. Detta ligger fortsatt betydligt över Norges Banks långsiktiga inflationsmål på 2 procent.

Trots den ihållande inflationen har centralbanken valt att hålla styrräntan oförändrad på 4 procent sedan september 2025. Detta beslut återspeglar en avvägning mellan behovet av att bekämpa inflationen och att inte kväva den ekonomiska tillväxten genom alltför restriktiv penningpolitik.

De största bidragande faktorerna till prisstegringarna under året var framför allt livsmedel, transport och energi. Statistiken visar dock att prisutvecklingen för livsmedel och energi avtog under årets sista månader, vilket kan tyda på en begynnande normalisering inom dessa sektorer.

Norge, med sin oljebaserade ekonomi, har under 2025 stått inför särskilda utmaningar när det gäller att balansera inflationstryck från den globala energimarknaden. Energipriserna har varit särskilt volatila på grund av geopolitiska spänningar och skiftande global efterfrågan.

Enligt ekonomiska experter från DNB, Norges största bank, kan den fortsatt höga kärninflationen leda till att Norges Bank tvingas hålla räntenivåerna höga längre än man tidigare planerat.

”Den ihållande kärninflationen är ett orosmoln för centralbanken, och kan försvåra planer på räntesänkningar under första halvåret 2026,” säger Kjersti Haugland, chefekonom på DNB Markets.

Norges ekonomi skiljer sig på flera sätt från övriga europeiska grannländer, dels genom sin starka ställning som energiexportör, dels genom att landet står utanför eurosamarbetet. Detta ger Norges Bank större flexibilitet i sin penningpolitik jämfört med exempelvis Sverige, som påverkas mer direkt av Europeiska centralbankens beslut.

För norska hushåll har den höga inflationen, kombinerad med höga räntor, inneburit en påtaglig press på privatekonomierna. Bostadsmarknaden har visat tecken på avmattning, med stagnerande priser i storstadsområden som Oslo och Bergen.

Detaljhandeln rapporterar också om en mer återhållsam konsumtion, särskilt inom sällanköpsvaror, medan basvaror och tjänster fortsätter att visa relativt stabil efterfrågan.

Industriförbundet i Norge uttrycker oro för att de ihållande höga priserna kan påverka landets konkurrenskraft internationellt, särskilt inom exportindustrin utanför oljesektorn.

”Vi ser att våra medlemsföretag pressas från två håll – dels genom höga produktionskostnader, dels genom minskad efterfrågan både på hemmamarknaden och i viktiga exportländer,” säger Stein Lier-Hansen, VD för Norsk Industri.

Finansdepartementet har betonat att situationen noga övervakas och att både finans- och penningpolitiska verktyg kan komma att användas om inflationen inte visar tydliga tecken på nedgång under första kvartalet 2026.

Samtidigt visar arbetsmarknaden fortsatt styrka med relativt låg arbetslöshet runt 3,8 procent, vilket bidrar till att upprätthålla konsumenternas köpkraft trots de prisökningar som skett.

Ekonomer förutspår nu att Norges Bank sannolikt kommer att vänta till minst mitten av 2026 innan några räntesänkningar kan bli aktuella, förutsatt att inflationen börjar röra sig tydligt nedåt mot målet på 2 procent.