Den svenska detaljhandeln fortsatte visa svaghet i februari med en nedgång på 0,6 procent jämfört med samma månad föregående år. Särskilt anmärkningsvärd var nedgången inom sällanköpsvaror, som minskade med 0,9 procent, enligt färsk statistik från Handelns Utredningsinstitut (HUI).

Februaris siffror innebär en fortsättning på den nedåtgående trend som präglat detaljhandeln under större delen av 2023. Dagligvaruhandeln, som omfattar livsmedel och andra nödvändighetsvaror, visade också svaghet med en minskning på 0,4 procent.

– Det här är ytterligare en bekräftelse på att konsumtionen i Sverige fortsätter att vara under press. Hushållen är fortfarande återhållsamma med sina utgifter när det gäller icke-nödvändiga varor, säger Emma Hernell, vd för HUI Research.

Den svaga utvecklingen kan till stor del förklaras av det fortsatt ansträngda ekonomiska läget för svenska hushåll. Trots att inflationen gradvis har dämpats, känner många fortfarande av effekterna av de kraftigt höjda räntorna och de generella prisökningarna på allt från energi till livsmedel.

Särskilt utsatta branscher inom sällanköpsvaror är hemelektronik och möbler, som visar nedgångar på över 2 procent jämfört med februari förra året. Experter pekar på att dessa kategorier ofta är de första konsumenterna drar ner på när ekonomin är ansträngd.

– Vi ser ett tydligt mönster där konsumenterna prioriterar nödvändiga inköp och skjuter upp större investeringar i hemmet. Detta är ett klassiskt beteende under ekonomisk osäkerhet, förklarar Johan Anselmsson, professor i marknadsföring vid Ekonomihögskolan i Lund.

E-handeln, som under pandemin upplevde kraftig tillväxt, visar nu tecken på att normaliseras. I februari minskade onlineförsäljningen med 1,2 procent jämfört med samma period föregående år. Denna utveckling tyder på att konsumtionsmönstren nu återgår till mer traditionella kanaler, om än på en lägre nivå än före pandemin.

Regionalt ser man vissa skillnader i handelns utveckling. Storstadsregionerna, särskilt Stockholm och Göteborg, visar något bättre siffror än mindre orter, vilket kan indikera att den ekonomiska pressen är något mer påtaglig utanför de största städerna.

Detaljhandelns utmaningar har också börjat få konsekvenser för arbetsmarknaden inom sektorn. Flera större kedjor har meddelat personalneddragningar och vissa butiker har tvingats stänga. Enligt Handelsanställdas förbund har cirka 2 000 jobb försvunnit inom branschen under det senaste året.

– Vi är oroade över utvecklingen och särskilt påverkan på de mindre aktörerna som inte har samma finansiella muskler som de större kedjorna, säger Linda Palmetzhofer, förbundsordförande för Handelsanställdas förbund.

För helåret 2024 spår analytikerna en fortsatt utmanande situation för detaljhandeln, åtminstone under första halvåret. Viss optimism finns dock inför andra halvåret när Riksbankens räntesänkningar förväntas få genomslag i hushållens ekonomi.

– Vi tror att konsumtionen kommer att börja återhämta sig gradvis under hösten, förutsatt att inflationen fortsätter att dämpas och räntorna börjar sjunka. Men helåret 2024 blir sannolikt ett utmanande år för många handlare, konstaterar Klas Eklund, seniorekonom på SEB.

Jämfört med våra nordiska grannländer ligger Sverige i linje med den generella utvecklingen i regionen. Danmark och Finland uppvisar liknande mönster med svag detaljhandel, medan Norge, tack vare sin starka olje- och gassektor, har klarat sig något bättre under samma period.

Handelns intresseorganisationer efterlyser nu åtgärder från politiskt håll för att stötta branschen, exempelvis genom sänkta arbetsgivaravgifter för unga och förbättrade villkor för småföretagare inom handeln.