Dousa: 10 miljoner kronor till demokratiarbete i Iran

Svenskt bistånd utökas till iranska civilsamhället

Sveriges regering tillkännagav idag att man utökar sitt stöd till civilsamhället i Iran. Biståndet kommer att kanaliseras genom Sida, Sveriges biståndsmyndighet, enligt ett pressmeddelande från regeringskansliet.

Beslutet kommer i en tid när Iran genomgår en period av omfattande social oro och protester. Under de senaste veckorna har demonstrationer skakat landet, och enligt iranska exilorganisationer har tusentals aktivister dödats i samband med regimens våldsamma reaktioner mot protesterna.

”Arbetet med att skydda yttrandefrihet och mötesfrihet i Iran är viktigare än någonsin. Detta stöd är ytterligare en pusselbit i Sveriges långvariga engagemang för den iranska befolkningen och deras legitima krav på respekt för mänskliga rättigheter och demokrati”, säger utvecklingssamarbets- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i uttalandet.

Sveriges historiska engagemang för mänskliga rättigheter i Iran sträcker sig flera decennier tillbaka. Landet har länge varit en förespråkare för demokratisk utveckling i regionen, och det nya biståndet bygger vidare på denna tradition.

Den senaste vågen av protester i Iran började i september 2022 efter den 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolis fängelse. Hon hade gripits för att inte ha burit sin hijab enligt regimens strikta regler. Protesterna har sedan dess utvecklats till en av de mest omfattande utmaningarna mot den iranska regimen sedan revolutionen 1979.

Situationen för mänskliga rättigheter i Iran har försämrats markant under de senaste åren. Enligt internationella människorättsorganisationer har regimen intensifierat sitt förtryck mot oliktänkande, journalister, kvinnorättsaktivister och minoritetsgrupper. Avrättningar har ökat och tortyr är utbredd i landets fängelser, enligt rapporter från FN och Amnesty International.

Det svenska biståndet kommer sannolikt att fokusera på att stärka civilsamhällets organisationer som arbetar för yttrandefrihet, pressfrihet och demokratiska reformer. Stödet kan även omfatta hjälp till dokumentation av människorättskränkningar och juridiskt bistånd till politiska fångar.

Beslutet kommer i en tid när det internationella samfundet ökar pressen på Iran, inte bara gällande mänskliga rättigheter utan också kring landets kärntekniska program och regionala aktiviteter. Sverige har, i likhet med övriga EU-länder, försökt balansera diplomatiskt engagemang med tydliga ställningstaganden kring brott mot mänskliga rättigheter.

Enligt experter på regionen kan detta utökade bistånd ha betydande symbolisk vikt, även om det är osäkert hur stor praktisk påverkan det kommer att ha på kort sikt. Den iranska regimen har visat sig vara motståndskraftig mot både internationella påtryckningar och inhemska protester.

För många i den iranska diasporan, varav en betydande del bor i Sverige, representerar detta stöd ett viktigt erkännande av deras kamp för demokrati i hemlandet. Sverige har under lång tid varit ett centrum för iranska oppositionella och kulturella aktiviteter i Europa.

Regeringen har inte specificerat det exakta beloppet för biståndet eller vilka specifika organisationer som kommer att ta emot stödet. Detta är ofta standard för bistånd till länder med repressiva regimer, då offentliggörande av detaljer kan utsätta mottagarorganisationer för risker.

I takt med att protesterna fortsätter i Iran och att det internationella samfundet försöker hitta effektiva sätt att stödja civilbefolkningens krav på förändring, framstår Sveriges beslut som en del av en bredare västlig strategi att stärka de demokratiska krafterna i landet utan att direkt konfrontera regimen.