Syriens första steg mot demokratiska val efter diktaturen
Efter årtionden under Bashar al-Assads auktoritära styre håller Syrien idag ett historiskt val – det första med någon form av demokratiska inslag sedan inbördeskriget bröt ut. I december förra året störtades den mångårige diktatorn och Ahmed al-Sharaa, tidigare islamistledare, tog över som interimspresident i ett land fortfarande präglat av krigets konsekvenser.
De val som hölls under al-Assads regim var i praktiken endast skenmanövrer där det styrande Baathpartiet omfördelade makten inom de egna leden. Den långa frånvaron av legitima val märks tydligt bland befolkningen. ”Jag hade ingen aning. Nu fick jag av en slump reda på att det är val till parlamentet,” berättar affärsinnehavaren Elias al-Qudsi för nyhetsbyrån AP i Damaskus.
Dagens parlamentsval skiljer sig markant från traditionella demokratiska processer. Istället för att medborgarna röstar direkt genom valsedlar kommer 140 av de 210 parlamentsplatserna att tillsättas via lokala kommittéer. De övriga 70 ledamöterna utses direkt av interimspresident al-Sharaa, vilket ger honom betydande inflytande över parlamentets sammansättning.
Trots ambitionen att fylla 140 platser genom de lokala kommittéerna kommer endast 120 att tillsättas i praktiken. Fortsatta oroligheter i flera regioner, särskilt i de norra delarna där kurdledda SDF (Syrian Democratic Forces) har drabbat samman med regeringsstyrkor, har omöjligt gjort valprocessen i dessa områden. Detta innebär att flera parlamentsplatser kommer att stå tomma.
”Den vanliga processen med parlamentsval genom direktröstning är i princip omöjlig,” förklarar Nawar Nejmeh, talesperson för kommittén som övervakar valet, för AP. Den främsta utmaningen är den demografiska situationen efter 14 år av förödande inbördeskrig som tvingade miljontals syrier på flykt.
Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR har cirka en miljon syrier återvänt från grannländerna sedan Assadregimens fall. Många saknar dock nödvändig dokumentation, vilket gör det extremt utmanande att upprätta tillförlitliga röstlängder. Landets befolkningsregister har i många fall förstörts eller aldrig uppdaterats under krigsåren, och att återuppbygga dessa system kommer att kräva betydande tid och resurser.
Valsystemet möter även kritik från flera håll för att koncentrera alltför mycket makt hos presidenten. Även bristande representation för landets etniska och religiösa minoriteter lyfts fram som problematiskt i ett land med historiskt komplexa demografiska förhållanden. Syrien är hem för sunni- och shiamuslimer, kristna av olika inriktningar, druser, alawiter och flera andra grupper som alla kämpar för inflytande i den nya statsbildningen.
Mutasem Syoufi, som leder en organisation för demokrati i Syrien, är skeptisk till den pågående processen. ”Jag tror inte att vi är där än, och jag tror att vi måste vidta allvarliga och modiga åtgärder för att rätta till alla de misstag som begåtts de senaste nio månaderna,” säger han till AP. Hans uttalande speglar en utbredd oro bland civilsamhällesorganisationer att övergångsperioden riskerar att cementera nya maktstrukturer istället för att leda till genuint demokratiska reformer.
Det nyvalda parlamentet är tänkt att fungera som en tillfällig lösning fram till dess att en permanent konstitution har antagits och nya, mer omfattande val kan genomföras. Kritiska röster menar dock att övergångsperioden måste innefatta mer transparens och inkludering av alla samhällsgrupper för att kunna lägga grunden till en hållbar demokratisk utveckling.
Dagens val representerar därmed ett första, om än bristfälligt, steg mot ett nytt politiskt system i Syrien. Hur framgångsrik denna process blir avgörs av hur väl landets nya ledning kan balansera olika intressen och bygga institutioner som majoriteten av syrierna kan acceptera som legitima.
