Fyllda vattenmagasin ledde till rekordlåga elpriser i norra Sverige under sommaren, enligt en ny analys från branschorganisationen Energiföretagen. Den begränsade överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige skapade en situation där elen blev instängd i norr.
”Begränsad överföringskapacitet från norr till söder innebar att kraft låstes in i norra Sverige och resulterade i rekordlåga priser under juni månad,” förklarar Magnus Thorstensson, analytiker vid Energiföretagen, i en kommentar till statistiken.
Sett över hela året föll elpriserna med drygt 30 procent i Norrland. Samtidigt upplevde elkunderna i elområde 3 och 4, som omfattar Svealand och Götaland, en helt annan verklighet. Där betalade konsumenterna upp till 25 procent mer för sin el jämfört med föregående år, visar preliminär årsstatistik som sammanställts av branschorganisationen.
Den svenska energimixen präglades under året av tydliga förskjutningar mellan de olika kraftslagen. Vattenkraften stod för lejonparten av produktionen och ökade dessutom jämfört med föregående år. Den stod för hela 41 procent av den totala elproduktionen, en ökning från 38 procent året innan. De välfyllda vattenmagasinen bidrog starkt till detta resultat.
Solkraften fortsatte sin expansion och satte nya rekord, vilket följer den långsiktiga trenden med kraftig tillväxt inom detta segment. Solel utgjorde 3 procent av den totala produktionen, en ökning från 2 procent föregående år. Detta återspeglar den omfattande utbyggnaden av solceller som pågår i Sverige, både bland privatpersoner och kommersiella aktörer.
För kärnkraften var året däremot mer utmanande. Produktionen minskade från 29 procent till 26 procent av den totala elmixen. Den främsta orsaken var att Oskarshamnsverket var avstängt under mer än ett halvår, vilket påverkade den totala tillgången på kärnkraftsel negativt. Detta produktionsbortfall bidrog också till prisskillnaderna mellan norra och södra Sverige, då kärnkraften utgör en viktig del av elförsörjningen i södra delen av landet.
Även vindkraften hade ett svagare år jämfört med det starka 2024. Dess andel minskade marginellt från 24 till 23 procent av den totala produktionen. Trots den fortsatta utbyggnaden av vindkraft påverkas produktionen av årliga variationer i vindförhållanden, vilket förklarar nedgången.
Den termiska kraften, som inkluderar kraftvärme och industriell mottrycksproduktion, behöll sin andel på 7 procent av den totala elproduktionen, oförändrat från föregående år.
Sveriges totala elproduktion minskade något under året. Trots detta förblev exporten hög, vilket indikerar att Sverige fortsatt är en nettoexportör av el till grannländerna. Samtidigt sjönk elimporten till rekordlåga nivåer. Detta kan delvis förklaras av att den inhemska elanvändningen var en procent lägre än föregående år, även när man tar hänsyn till utomhustemperaturer.
Den minskade förbrukningen kan ses som ett resultat av såväl energieffektiviseringar som konsumenters och företags anpassning till de höga elpriserna som rått i södra Sverige. Många har investerat i energibesparande åtgärder och anpassat sina förbrukningsmönster för att minska sina elkostnader.
Situationen med stora prisskillnader mellan norra och södra Sverige belyser de strukturella utmaningar som finns i det svenska elnätet. Frågan om utbyggd överföringskapacitet mellan elområdena har blivit alltmer aktuell, och flera projekt pågår för att förstärka stamnätet. Dessa investeringar är dock långsiktiga och kommer att ta flera år att genomföra.
För energimarknaden i stort innebär utvecklingen både möjligheter och utmaningar. De låga elpriserna i norr skapar gynnsamma förutsättningar för elintensiv industri, medan de höga priserna i söder driver på omställningen mot mer energieffektiva lösningar och lokal elproduktion.
10 kommentarer
Fåmitande att se att vattenkraften kan göra så stor skillnad, men hur påverkar dessa prisvariationer konsumenterna i längden?
Välfyllda magasin är bra, men är vi inte blöta att gå in i en extrem’année utan reservkraftkapacitet?
Det är intressant att se hur elpriserna skiljer sig så mycket mellan norra och södra Sverige. Påverkar detta även industrin där uppe?
Intressant analys, men saknas det kanske längre perspektiv över hur detta påverkar vår elberoende industri långsiktigt?
Det här med rekordlåga priser i norr är väl en enskild omständighet, eller har det blivit ett direkt mönster?
Vattenkraften verkar verkligen dominera, men är det hållbart att bädda så mycket på våra vattendrag på lång sikt?
Kanske är det dags att investera mer i vår överföringskapacitet istället för att vända sig mot bara vattenkraft?
Bara att höra spektakulärt låga eller höga elpriser för tredje gången detta år – när är det dags för bättre samordning mellan områdena?
Samma överföringsproblem år efter år. Någon konkret lösning på väg, eller fortsätter vi att tala osämja?
Dessa skillnader mellan regioner skulle kunna ha en avgörande betydelse för ||sveriges industriella konkurrenskraft. Något att veta mer om?