I en till synes vanlig liten leksaksaffär, inrymd i Stockholms Stadsmissions lokaler mitt i hjärtat av Stockholm, döljer sig en verksamhet med ett stort och viktigt uppdrag. Hyllorna är fyllda till bredden med färgglada leksaker; Lego, dockor, gosedjur, bilar, spel och pussel trängs om utrymmet. Utanför butiken ringlar sig en liten kö, ett tecken på den höga efterfrågan som råder. Sedan öppningen på Lucia har det varit full fart och trycket förväntas hålla i sig ända fram till julafton. Denna till synes ordinära leksaksbutik är i själva verket en del av Stadsmissionens julsatsning, ett initiativ som syftar till att ge barn i utsatta familjer en möjlighet att uppleva julglädje och få en julklapp.
Anna Toll, biträdande direktor på Stockholms Stadsmission, vittnar om det ökade trycket på deras sociala verksamheter, särskilt de som riktar sig till barnfamiljer. Hon konstaterar att behovet av stöd är stort och att det märks tydligt i den höga efterfrågan på julklappar. Julklapparna, som doneras av både privatpersoner och företag, ska vara oöppnade och helt nya. Tanken är att barnen ska få något nytt och oanvänt, något som de kanske har önskat sig och kan berätta om för sina klasskamrater. För de lite äldre barnen är presentkort särskilt uppskattade, berättar Anna Toll. Att få välja något själv är värdefullt för tonåringar i utsatta familjer, som ofta har begränsade möjligheter att uttrycka sina egna preferenser.
I Stockholmsbutiken kommer man i år att dela ut 12 000 julklappar till totalt 5 000 barn. På riksnivå räknar Stadsmissionen med att dela ut minst 20 000 presenter. Jonas Wihlstrand, generalsekreterare för Sveriges Stadsmissioner, beskriver den höga efterfrågan som aldrig tidigare skådad. Han poängterar att behovet av basvaror, som hygienartiklar och vinterjackor, också har ökat markant. Wihlstrand, som har arbetat på Stadsmissionen i nästan 30 år, minns en liknande situation på 90-talet, men betonar att det nuvarande läget är mer omfattande och allvarligt.
Wihlstrand menar att fattigdomen i Sverige ökar, oavsett hur man väljer att mäta den. Han hänvisar till att över en halv miljon människor i Sverige inte har råd med näringsriktig mat och att tillgången till allmänna försäkringssystem försämras. Detta, menar han, tyder på ett strukturellt problem som måste diskuteras och åtgärdas. Samtidigt minskar antalet svenskar som får ekonomiskt bistånd, vilket leder till att organisationer som Stadsmissionen och Röda Korset får ta ett allt större ansvar, både genom direkt hjälp i form av mat och julklappar, men även genom att stötta människor i kontakten med myndigheter. Wihlstrand betonar att Stadsmissionen gärna hjälper, men att de har börjat hissa en varningsflagga. Det är inte meningen att civilsamhället ska behöva bära en så stor del av ansvaret, menar han.
Enligt SCB lever över en halv miljon människor i Sverige i materiell och social fattigdom. Detta innebär bland annat att de inte har råd att hålla sitt hem varmt, inte kan betala för oförutsedda utgifter, eller inte har råd att äta kött, kyckling, fisk eller vegetariska alternativ varannan dag. Skillnaden är stor mellan de som är födda i Sverige och de som är födda utomlands. Ensamstående mammor är också överrepresenterade bland de som lever i fattigdom. Mellan 2021 och 2023 ökade andelen fattiga invånare med två procentenheter, vilket motsvarar cirka 200 000 personer. Sverige har den näst lägsta andelen fattiga invånare i EU, men samtidigt ökar fattigdomen i Sverige mer än EU-genomsnittet.
Trots den ökande fattigdomen minskar andelen biståndstagare i den svenska befolkningen – med över 30 procent mellan 2020 och 2023, enligt Stadsmissionens sammanställning. Detta paradoxala förhållande, där fattigdomen ökar samtidigt som det ekonomiska biståndet minskar, belyser den växande klyftan mellan de som har och de som inte har, och understryker vikten av organisationer som Stadsmissionen i att stötta de mest utsatta i samhället. Deras arbete med att förse barn med julklappar är bara en liten del av deras omfattande insatser för att bekämpa fattigdom och social utsatthet, och deras varningar om det ökade behovet av stöd bör tas på största allvar.
