En kritik av Trumps tulltillkännagivande: ett verkligt kaos

I ett oväntat drag har den tidigare amerikanske presidenten Donald Trump tillkännagivit en höjning av sina nyligen utannonserade globala tullar. Endast kort tid efter det första tillkännagivandet om 10 procents tullar på varor från hela världen, meddelade Trump på lördagen att han beslutat höja tullsatsen till 15 procent. Båda dessa tillkännagivanden följde Högsta domstolens beslut i fredags, där presidentens tidigare tullorder ogiltigförklarades.

Utspelet har utlöst en våg av kritik från flera håll i världen. Den tidigare japanske försvarsministern Itsunori Onodera, som nu är ordförande för Japans styrande Liberaldemokratiska partis (LDP) skattegrupp, uttryckte sin frustration: ”För att vara helt ärlig, det är en verklig röra.”

Trots att tullhöjningen har presenterats som en global åtgärd, varierar dess effekter beroende på vilka handelsavtal länder tidigare haft med USA. Enligt en sammanställning från The New York Times förblir situationen oförändrad för Japan, medan länder som Argentina, Colombia och Australien nu står inför högre tullsatser.

Den australiensiska regeringen har meddelat att de överväger ”alla möjliga åtgärder” som svar på Trumps beslut. I ett uttalande skrev landets handelsminister Don Farrell att regeringen ”arbetar med ambassaden i Washington för att bedöma konsekvenserna och har konsekvent argumenterat mot dessa orättvisa tullar.” Australien, som traditionellt sett haft ett starkt handelsförhållande med USA, ser nu detta samarbete hotat av de nya tullarna.

Reaktionerna är särskilt starka inom EU, där Europaparlamentets handelskommitté har kallat till ett krismöte på måndag för att utvärdera situationen. Frankrikes handelsminister Nicolas Forissier framhöll i en intervju med Financial Times att EU har de ”nödvändiga verktygen” för att agera mot USA.

Den franska sidan förespråkar en genomgång av olika motåtgärder, varav en skulle kunna vara det så kallade ”bazooka”-instrumentet. Detta beskrivs som ett anti-tvångsinstrument som skulle möjliggöra en rad åtgärder mot ett land som anses skada EU:s ekonomi. ”Vi kan inte längre vara naiva. Vi måste använda alla våra verktyg och inte bara prata om dem,” sade Forissier i intervjun.

Trumps tullpolitik representerar en betydande förändring i den globala handelsdynamiken, särskilt i en tid då världsekonomin redan står inför utmaningar med inflationstryck och störningar i leveranskedjor. Ekonomiska experter varnar för att globala handelstullar kan leda till högre priser för konsumenter, minskad exportförmåga och möjliga vedergällningsåtgärder från drabbade länder.

För EU, som är en av USA:s största handelspartner med ett årligt handelsutbyte värt hundratals miljarder euro, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Europeiska företag inom bil-, stål- och konsumentvarusektorerna kan drabbas hårt av de nya tullarna.

I bakgrunden finns också oro över att denna tullhöjning kan leda till en ny fas av globala handelsspänningar, liknande den som upplevdes under Trumps tidigare presidentperiod. Då utbröt handelskonflikter med flera länder, inklusive Kina, vilket resulterade i en serie av tullar och motåtgärder som påverkade den globala ekonomin.

Medan världssamfundet väntar på ytterligare klargöranden kring implementeringen av de nya tullarna, förbereder sig handelspartners på vad som kan bli en turbulent period i de internationella handelsrelationerna. Analytiker pekar på att detta kan bli startskottet för en ny era av protektionism, med potentiellt långtgående konsekvenser för den globala ekonomiska stabiliteten och multilaterala handelssamarbeten.