USA:s varningar till Iran skärps i spänningsfylld konfliktsituation

USA uppmanar Iran att upphöra med sina attacker mot grannländer i Persiska viken. I ett uttalande med skarp underton varnar försvarsminister Pete Hegseth att USA inte kommer att hålla tillbaka sina angrepp mot Iran om landets fientliga agerande fortsätter.

”USA kontrollerar det landets öde,” sade Hegseth under en presskonferens vid Pentagon, och tillade: ”Iran har möjlighet att göra rätt val.”

Enligt BBC:s rapportering var försvarsministern dock påfallande tystlåten gällande situationen i Hormuzsundet, där USA:s strategi är oklar. Hormuzsundet utgör en strategiskt viktig passage där en betydande del av världens oljetransporter passerar, vilket gör området till en potentiell geopolitisk brännpunkt.

”Vi har alla kort i våra händer. Vi har mål, och dessa mål är tydliga: att den amerikanska militären ska kontrollera Irans öde,” fortsatte Hegseth.

I samband med presskonferensen framkom uppgifter om att Pentagon, enligt nyhetsbyrån AP, har begärt ytterligare 200 miljarder dollar utöver den nuvarande försvarsbudgeten. Hegseth beskrev summan som ”fluktuerande” men underströk vikten av adekvat finansiering.

”Det kostar pengar att döda skurkar,” sade han och betonade att det är av yttersta vikt att militären är väl finansierad för alla eventualiteter.

Det budgettillskott som Pentagon efterfrågar kan inte beviljas direkt av Vita huset utan måste godkännas av kongressen. Enligt NBC:s rapportering är det inte säkert att president Donald Trump kommer att få igenom sitt förslag i den lagstiftande församlingen, där motståndet kan vara betydande.

Vid en gemensam presskonferens med Japans premiärminister Sanae Takaichi fick Trump frågan varför Pentagon behöver nästan 1,9 biljoner kronor när han själv tidigare hävdat att kriget nästan var över.

”Av flera anledningar. Det är en mycket instabil värld,” svarade presidenten.

Trump påpekade bland annat att USA behöver stora mängder ammunition och anklagade sin politiske motståndare, Joe Biden, för att ha skänkt bort för mycket av denna resurs till Ukraina. Bidens administration har sedan Rysslands invasion 2022 försett Ukraina med omfattande militärt stöd, något som Trump vid flera tillfällen kritiserat.

Försvarsminister Hegseth ville inte ange någon ”definitiv” tidsram för krigsinsatserna, där USA enligt hans uppgifter hittills har angripit över 7 000 mål i Iran. Denna siffra är anmärkningsvärd och indikerar en betydligt mer omfattande militär kampanj än vad som tidigare rapporterats i internationella medier.

Trump ville dock framhålla en viktig punkt gällande USA:s militära strategi: att han för närvarande inte planerar att sätta in marktrupper i Iran. ”Om jag skulle göra det, skulle jag inte säga det. Men jag kommer inte att sätta in marktrupper,” sade presidenten.

Konflikten mellan USA och Iran har länge präglat regionen, med återkommande spänningar som eskalerat under olika perioder. Sedan USA:s uttåg ur kärnenergiavtalet 2018 har relationerna försämrats markant. De senaste månadernas utveckling, med ömsesidiga attacker och hot, har ökat oron för en mer omfattande militär konfrontation i Mellanöstern.

För regionens länder och den globala ekonomin står mycket på spel, särskilt om konflikten skulle leda till störningar i oljeflödet genom Hormuzsundet, något som skulle kunna få allvarliga konsekvenser för energimarknaden världen över.