En svensk översättning av titeln skulle vara: ”Svenska regeringen öppnar för minskade miljökrav för vattenkraft”

Sveriges vattenkraft förbereder sig för omfattande miljöprövningar fram till 2040, en process som väcker oro över framtida elproduktionskapacitet. Enligt ett nytt lagförslag från regeringen ska landets vattenkraftverk genomgå granskningar i mark- och miljödomstolar för att fastställa moderna miljövillkor, men det finns farhågor om att skärpta EU-krav kan hota den förnybara elproduktionen.

Vattenkraften utgör en central del av Sveriges energiförsörjning och står för närmare 45 procent av landets elproduktion under ett normalår. Den fungerar dessutom som ett viktigt komplement till den växande men väderberoende vindkraften, genom sin förmåga att snabbt reglera produktionen efter behov.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) betonar i ett pressmeddelande att regeringens lagförslag syftar till att säkerställa att Sverige utnyttjar det handlingsutrymme som EU:s art- och habitatdirektiv faktiskt medger.

”Förslagen bidrar till att inga mer långtgående krav ställs vid omprövning av vattenkraften än vad EU-rätten kräver,” säger Pourmokhtari och framhåller vikten av att balansera miljöhänsyn med energiproduktion.

Bakgrunden till de kommande miljöprövningarna är EU:s vattendirektiv och art- och habitatdirektiv, som kräver att medlemsländerna upprätthåller god ekologisk status i vattendrag. Samtidigt finns en nationell plan för moderna miljövillkor för vattenkraften, som sträcker sig över en 20-årsperiod med start 2022.

Branschorganisationen Energiföretagen har länge uttryckt oro över att alltför stränga miljökrav skulle kunna leda till betydande produktionsminskningar. Enligt deras beräkningar skulle Sverige kunna förlora upp till 8 TWh årlig elproduktion om domstolarna ställer maximala krav på miljöanpassningar, vilket motsvarar cirka 15 procent av vattenkraftens normala årsproduktion.

Professor Birgitta Malm vid Uppsala universitet, expert på vattenrätt och miljölagstiftning, förklarar komplexiteten i situationen:

”Det handlar om en svår avvägning mellan två viktiga samhällsintressen – förnybar energiproduktion och biologisk mångfald. Vattenkraften har historiskt haft stor inverkan på våra vattendrag och ekosystem, men är samtidigt avgörande för vår framtida energiförsörjning och klimatomställning.”

De miljöanpassningar som kan bli aktuella innefattar bland annat krav på minimitappning i torrfåror, fiskvägar förbi dammar, och åtgärder för att minska effekterna av korttidsreglering. Sådana åtgärder förbättrar vandringsmöjligheter för fisk och andra vattenlevande organismer, men kan samtidigt minska den tillgängliga vattenmängden för elproduktion.

I en tid när elbehovet förväntas öka kraftigt i Sverige, bland annat till följd av industrins elektrifiering och den gröna omställningen, har regeringen markerat att vattenkraften är en resurs av väsentligt samhällsintresse som måste värnas.

Enligt det nya lagförslaget, som planeras träda i kraft den 1 juli 2026, ska domstolarna ta särskild hänsyn till vattenkraftens betydelse för energisystemet vid miljöprövningarna. Detta ligger i linje med EU:s direktiv, som medger undantag för verksamheter av väsentligt samhällsintresse.

Naturskyddsföreningen och andra miljöorganisationer har dock uttryckt oro över att lagändringen skulle kunna urholka miljöskyddet och kompromissa med EU:s miljömål. De menar att förbättrad miljöhänsyn och bibehållen elproduktion kan kombineras genom tekniska innovationer och moderniseringar av befintliga kraftverk.

De kommande domstolsprövningarna kommer att bli avgörande för hur Sverige balanserar sina klimatambitioner med åtaganden om biologisk mångfald och vattenskydd. Utfallet kommer att påverka såväl energipriser som framtida investeringar i kraftsystemet under flera decennier framöver.