En svensk översättning av titeln skulle vara: ”Trumps prestigebygge för Vita huset stoppat – gick för fort fram”

Demokratiska kritiker ifrågasätter Trumps ballrumsprojekt vid Vita huset

Ett omfattande byggprojekt har inletts vid Vita husets östra flygel, där rivningsarbetet redan är genomfört och byggkranar står redo att påbörja byggnationen. President Donald Trumps prestigeprojekt – ett storslaget ballrum – har snabbt fått klartecken, något som väcker kritiska frågor från flera håll.

Till skillnad från andra offentliga byggnadsprojekt, som normalt genomgår noggranna granskningar och samrådsprocesser, har ballrumsprojektet drivits igenom med exceptionell hastighet. Experter inom arkitektur, stadsplanering och kulturmiljövård har pekat på allvarliga brister i de ritningar som lämnades in i januari.

Bland annat visade de ursprungliga skisserna en monumental trappa på flygelns framsida som inte ledde någonstans. Efter omfattande kritik framträdde Trump själv med en justerad ritning under förra helgen.

”Vi har precis fått detta från arkitekterna,” förklarade han för reportrar medan han visade upp en ny skiss där den kritiserade trappan inte längre fanns med.

Kontrasterna i planeringsprocessen är slående. Som jämförelse tog översynen av Vita husets staket nio månader, där experter noggrant granskade detaljer kring utsmyckningar och proportioner. För större projekt i Washington DC, med sin strikt symmetriska stadsplan, tar sådana processer vanligtvis flera år.

Denna snabbhantering har lett till juridiska åtgärder. Förra veckan beslutade den federala domaren Richard Leon att tillfälligt stoppa projektet, med motiveringen att kongressen borde få möjlighet att ta ställning till bygget. Presidentens kontor har överklagat beslutet och hänvisar till säkerhetsskäl för både residenset och presidenten.

Trots juridiska hinder gav en federal kommitté i torsdags slutgiltigt grönt ljus för ritningarna och planerna, bara tre månader efter att förslaget färdigställdes.

De flesta invändningar mot projektet handlar om byggnadens storlek och utseende. Det finns också en principiell oro över att en enda person blivit ensam byggherre för ett så betydelsefullt objekt. Utbyggnaden kommer att bryta en symboliskt viktig siktlinje som i över 200 år löpt längs den breda Pennsylvania Avenue, från Kapitoliums entré till Vita huset.

”Ballrummet tränger sig bokstavligen in mellan två av vårt lands maktdelande grenar,” säger David Scott Parker, en arkitekt som arbetar för en kulturarvsstiftelse som motsätter sig bygget, till The New York Times.

Det planerade ballrumsbyggnaden kommer att bli större än själva presidentbostaden. Den utbyggda östra flygeln blir både bredare och högre, med mer än tre gånger så stor volym. Lokalen kommer att kunna rymma över tusen gäster på en golvyta på mer än 740 kvadratmeter.

Byggarbetet har inletts med rivning och ombyggnad av en militärbunker under byggnaden. Bunkern byggdes under andra världskriget för att skydda den amerikanska regeringen vid ett eventuellt angrepp, men behöver moderniseras.

Ballrumsprojektet uppgavs ursprungligen kosta motsvarande drygt två miljarder kronor, men projektet har vuxit i omfattning och budgeten har fördubblats till omkring fyra miljarder. Enligt presidenten kommer inga skattemedel att användas för själva ballrummet. Istället har en privat finansieringsmodell där donatorer bjuds in väckt etiska frågor. Upprustningen av bunkern och säkerhetsrelaterade delar finansieras dock med skattemedel.

Kritiker menar att projektet symboliserar en oroväckande trend där etablerade processer och konstitutionella kontrollmekanismer kringgås till förmån för presidentens personliga visioner. Samtidigt försvarar Vita husets talespersoner projektet som nödvändigt för att modernisera presidentens möjligheter att ta emot internationella dignitärer och hålla statsrepresentativa evenemang.