EU-ledare samlas i Stockholm för krismöte om Östersjöfisket

I Östersjön råder kris för fiskebestånden och situationen förvärras trots försök till åtgärder. Om ungefär en månad ska EU-ländernas fiskeministrar besluta om fångstkvoterna för Östersjön under 2026, men redan nu riktas skarp kritik mot hur det nuvarande systemet fungerar.

”Den långsiktiga fiskeplanen har till stor del misslyckats med att uppnå sitt mål att återställa och upprätthålla bestånd över en hållbar nivå,” skriver Christian Möllmann vid Hamburgs universitet i en färsk rapport till EU-parlamentets fiskeriutskott.

Möllmann varnar för en situation med allt färre, mindre och svagare fiskar. Han konstaterar bland annat att ”en snabb återhämtning för torsk och sill i havet är osannolik även under ett fiskeförbud.”

EU-parlamentsledamoten och tidigare miljöministern Isabella Lövin (MP) instämmer i kritiken. ”Jag håller med om varje punkt i den. Allt pekar i helt fel riktning,” konstaterade hon vid en presskonferens i Strasbourg för ett par veckor sedan.

Situationen har blivit så allvarlig att EU-kommissionen nu söker nya vägar för att hantera krisen. Ett steg är att samla både fiske- och klimatansvariga från Östersjöländerna till ett toppmöte i Stockholm på tisdag.

”Vi vet alla att Östersjön är i mycket dåligt skick och har varit det under lång tid. Men jag tror att det finns ett mycket större samarbete mellan länderna idag,” säger miljökommissionär Jessika Roswall, som leder mötet tillsammans med sin fiskerikollega Costas Kadis.

Sverige och flera andra länder har nyligen pekat särskilt på skarvens härjningar i fiskbestånden. Roswall fick frågor om detta så sent som förra veckan och hoppas kunna visa före årets slut hur länderna mer flexibelt kan hantera fåglarna utan att behöva upphäva deras skyddade status.

”Vi arbetar med nya riktlinjer för hur man kan minska beståndet inom ramen för det direktiv som redan finns,” säger Roswall.

De sjunkande fångstkvoterna illustrerar tydligt krisens omfattning. För sill i Bottniska viken och Bottenviken har kvoterna minskat dramatiskt från 120 872 ton 2016 till endast 25 560 ton i förslaget för 2026. För sill i centrala Östersjön har kvoterna sjunkit från 177 505 ton 2016 till 83 881 ton för 2026.

Ännu mer dramatisk är utvecklingen för torsk i östra Östersjön, där kvoterna har kollapsat från 41 143 ton 2016 till bara 159 ton i förslaget för 2026. Även för lax har kvoterna minskat kraftigt, från 95 928 fiskar 2016 till 25 487 fiskar för 2026.

Denna utveckling representerar en ekologisk kris med potentiellt förödande konsekvenser för både fiskerinäringen och det marina ekosystemet. Fisket i Östersjön har historiskt varit en viktig näring för kustsamhällen i Sverige och övriga Östersjöländer, men den kraftiga nedgången i tillåtna fångstmängder innebär stora utmaningar för den redan pressade fiskenäringen.

Miljöforskare pekar på flera samverkande faktorer bakom krisen. Förutom överfiske bidrar klimatförändringar, övergödning och miljögifter till att försvaga fiskbestånden. Den komplexa situationen kräver därför ett helhetsgrepp där både fiske- och miljöpolitiska åtgärder samordnas.

Det kommande toppmötet i Stockholm ses som ett viktigt steg för att försöka hitta en gemensam väg framåt. Experter menar dock att det krävs mer radikala åtgärder än vad som hittills diskuterats om Östersjöns fiskbestånd ska ha en chans att återhämta sig. Utan en fundamental förändring i förvaltningen riskerar vissa fiskarter att försvinna helt från delar av Östersjön inom en överskådlig framtid.

Källor till uppgifterna är EU-kommissionen och Havs- och vattenmyndigheten.