Östersjöns fiskebestånd i kris – EU-kommissionär varnar för katastrofala följder

Östersjön befinner sig i ett kritiskt läge där den övergripande situationen fortsätter att försämras trots framsteg inom vissa områden. Detta var det alarmerande budskapet från EU:s fiskerikommissionär Kadis under en presskonferens i Stockholm på tisdagen. Konferensen samlade miljö- och fiskeriministrar från samtliga Östersjöländer för att diskutera den allt mer oroande utvecklingen i vårt innanhav.

Särskilt oroväckande är forskningsresultaten gällande bestånden av strömming och skarpsill i Bottenviken och Bottenhavet, framhöll Kadis under presskonferensen.

”Dessa bestånd befinner sig på några av de lägsta nivåerna som någonsin uppmätts. Att förlora dem skulle vara katastrofalt,” varnade kommissionären med eftertryck.

Fiskbestånden i Östersjön har under flera år visat tecken på tillbakagång, men den senaste tidens forskning visar att situationen nu är akut. Strömming och skarpsill utgör inte bara viktiga kommersiella fiskarter för regionens fiskenäring utan spelar också en avgörande roll i det marina ekosystemet som föda för större fiskarter och sjöfåglar.

Den svenska klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari (L) bekräftade allvaret i situationen men försökte samtidigt lyfta fram de konstruktiva diskussioner som förts under konferensen.

”Mycket bra arbete görs, men det är långt ifrån tillräckligt. Idag har vi haft mycket fruktbara diskussioner om hur vi kan gå vidare,” sade Pourmokhtari under presskonferensen.

Östersjöns unika ekosystem är särskilt känsligt för miljöförändringar på grund av det begränsade vattenutbytet med Nordsjön. Övergödning, miljögifter, klimatförändringar och överfiske har tillsammans skapat en situation där flera arter är hotade. De senaste årens ansträngningar har gett vissa positiva resultat, framför allt när det gäller minskade utsläpp av näringsämnen från jordbruk och avlopp, men åtgärderna har inte varit tillräckliga för att vända den negativa trenden för fiskbestånden.

Fiskerikommissionär Kadis uttryckte nu förhoppningar om att länderna ska enas om försiktiga fiskekvoter när EU:s fiskeriministrar samlas i Luxemburg i slutet av oktober för att besluta om nästa års fångstmängder. Dessa kvoter kommer att vara avgörande för möjligheten att ge bestånden en chans att återhämta sig.

Fiskeindustrin runt Östersjön sysselsätter tusentals människor och representerar en viktig del av kustsamhällenas ekonomi och kulturella identitet. Striktare fiskekvoter skulle innebära ekonomiska utmaningar för fiskenäringen på kort sikt, men kommissionären betonade att alternativet – en kollaps av fiskbestånden – skulle få ännu allvarligare långsiktiga konsekvenser.

Konferensen i Stockholm behandlade även andra miljöutmaningar som Östersjön står inför, såsom ökande havsnivåer, förekomsten av miljögifter och mikroplaster samt invasiva arter. Deltagarna diskuterade möjligheten att stärka det regionala samarbetet inom ramen för Helsingforskommissionen (HELCOM) och EU:s strategi för Östersjöregionen.

Miljöorganisationer som följer utvecklingen noga välkomnar den ökade uppmärksamheten kring Östersjöns miljöproblem men har länge efterlyst mer drastiska åtgärder. De menar att de politiska processerna ofta är för långsamma i förhållande till den snabba försämringen av havsmiljön.

Den kommande fiskekvotförhandlingen i Luxemburg kommer nu att bli ett avgörande test för om Östersjöländerna är beredda att prioritera havsmiljöns långsiktiga hälsa framför kortsiktiga ekonomiska intressen. Forskare har upprepade gånger varnat för att tiden för att rädda vissa bestånd är på väg att rinna ut, och att det krävs modiga politiska beslut för att vända utvecklingen.