Bendarr, eller skidskyttefrossa som det ibland kallas, är ett fenomen som drabbar skidskyttar, och andra idrottare i precisionskrävande sporter, under hög press. Fenomenet yttrar sig som okontrollerbara skakningar, främst i armar och ben, vilket försvårar precisionsmoment som skytte. Sebastian Samuelsson, en av Sveriges främsta skidskyttar, upplevde detta i masstarten i Kontiolax, vilket illustrerar hur även elitidrottare kan påverkas. Bendarr är inte ett påhitt, som SVT:s expert Björn Ferry betonar, utan en verklig fysiologisk reaktion på stress och press.
Orsakerna till bendarr är komplexa och forskningen kring fenomenet är fortfarande pågående. En central faktor är den höga stressnivå som elitidrottare utsätts för, särskilt i tävlingssituationer. Adrenalinpåslaget, som förbereder kroppen för ”fight or flight”, kan leda till ökad muskelspänning och darrningar. Denna fysiologiska reaktion förstärks ytterligare av den mentala pressen att prestera på topp, inför publik och medveten om de höga förväntningarna. Kombinationen av fysisk ansträngning och psykiskt tryck skapar en perfekt grogrund för bendarr. I skidskytte, där precision är avgörande, kan även den statiska positionen vid skyttet bidra, då små muskelrörelser förstärks.
Symtomen på bendarr är tydliga: skakningar i kroppen, oftast mest märkbara i armar och ben, vilket försvårar finmotoriken. Detta kan leda till minskad precision i skyttet, vilket är särskilt problematiskt i skidskytte där varje missad träff innebär tidstillägg eller straffrundor. Skakningarna kan även påverka åkarens stabilitet och balans, vilket kan vara en nackdel både i skidåkningen och vid skyttet. Utöver de fysiska symtomen kan bendarr även påverka åkaren mentalt, vilket kan leda till ökad stress och minskat självförtroende. Den negativa spiralen som kan uppstå, där stress leder till darrningar som i sin tur leder till mer stress, kan vara svår att bryta.
För att hantera bendarr finns det flera strategier som skidskyttar och andra idrottare kan använda. Andningsövningar och avslappningstekniker kan hjälpa till att reglera stressnivåer och minska muskelspänningar. Mental träning, som visualisering och positivt självsnack, kan stärka den mentala förmågan att hantera press. Fysisk träning som fokuserar på stabilitet och corestyrka kan också bidra till att minska skakningar. Att utveckla rutiner och ritualer inför tävlingar kan skapa en känsla av kontroll och trygghet, vilket kan minska stressen. Det är viktigt att komma ihåg att bendarr är en naturlig reaktion på stress och att det inte är något att skämmas för. Genom att öppet prata om fenomenet och dela erfarenheter kan man minska stigmatiseringen och hjälpa andra idrottare som drabbas.
Experter, som Björn Ferry, betonar vikten av att förstå bendarr som en fysiologisk reaktion, inte en svaghet. Att erkänna problemet och arbeta med strategier för att hantera stress och darrningar är avgörande för att kunna prestera på topp. Forskning pågår för att bättre förstå de underliggande mekanismerna bakom bendarr och för att utveckla mer effektiva metoder för att förebygga och hantera fenomenet. Framtida forskning kan fokusera på att identifiera specifika genetiska eller fysiologiska faktorer som gör vissa individer mer mottagliga för bendarr. Det är också viktigt att fortsätta utbilda idrottare, tränare och andra inom idrottsvärlden om bendarr och hur man bäst kan stödja de som drabbas.
Sammanfattningsvis är bendarr ett komplext fenomen som påverkar skidskyttar och andra idrottare under hög press. Det är en fysiologisk reaktion på stress, inte en svaghet, och det finns strategier för att hantera darrningarna. Genom att öka kunskapen om bendarr och fortsätta forskningen kring fenomenet kan man hjälpa idrottare att prestera på topp utan att begränsas av stressrelaterade skakningar. Sebastian Samuelssons upplevelse i Kontiolax belyser vikten av att ta bendarr på allvar och fortsätta arbetet med att förstå och hantera detta fenomen inom elitidrotten.
