Drivmedelspriserna i Sverige når nya rekordnivåer på grund av oron i Mellanöstern

Bensinpriserna i Sverige har stigit markant under vintern och våren, med ett genomsnittligt pris som nu närmar sig 19 kronor per liter. Ännu mer anmärkningsvärt är dieselpriset som har skjutit i höjden och nu överstiger 23 kronor per liter.

Enligt experter är huvudorsaken till de stigande priserna kriget i Iran och den eskalerande situationen i Mellanöstern, vilket stör oljeproduktionen och exporten genom viktiga områden som Hormuzsundet.

Christian Kopfer, råvaruanalytiker på Handelsbanken, menar att det enda som kan vända trenden och få priserna att sjunka är fred samt att USA och världssamfundet når en överenskommelse med Iran om att öppna Hormuzsundet så att oljeleveranserna kan återupptas.

”Oavsett om fred skulle uppnås imorgon kommer priserna att förbli på en förhöjd nivå. Lager behöver återuppbyggas, skador repareras och produktionen måste öka igen,” säger Kopfer.

Han förklarar att vi inte nödvändigtvis kommer att se priser så höga som 110 dollar per fat, men att prisnivåer som överstiger 65-70 dollar per fat – vilket var prisnivån innan konflikten med Iran började – är att förvänta sig under överskådlig framtid.

Situationen har förvärrats ytterligare av att Rysslands oljeproduktion har minskat med cirka 10-20 procent, vilket har bidragit till de högre priserna under den senaste veckan, enligt Kopfer.

”Om situationen förblir som den är nu går vi mot en mycket allvarlig ekonomisk situation redan till sommaren,” varnar han och tillägger, ”i så fall kommer priserna att stiga betydligt mer.”

Dieselpriserna ökar mer än bensin

Särskilt anmärkningsvärt är hur dieselpriserna har påverkats av oron i Mellanöstern. Sedan den 28 februari, dagen då USA anföll Iran, har dieselpriset ökat dramatiskt från 17,30 kronor per liter till nuvarande 23,40 kronor – en ökning med cirka 38 procent sedan krigets början.

Kopfer förklarar att den kraftiga ökningen för diesel beror på specifika störningar i dieselförsörjningen, vilket har drabbat denna produkt ännu hårdare än råoljan generellt.

”Det finns helt enkelt ännu mindre diesel än bensin tillgängligt på marknaden just nu,” konstaterar han.

Störningarna i Mellanöstern påverkar särskilt dieselproduktionen eftersom många raffinaderier i regionen är specialiserade på just dieselframställning. När dessa anläggningar inte kan producera eller exportera normalt, får det omedelbara konsekvenser för tillgången globalt.

Ekonomiska konsekvenser för Sverige och Europa

De stigande drivmedelspriserna kommer att få omfattande konsekvenser för både privatpersoner och företag. Transportbranschen, som är starkt beroende av diesel, drabbas särskilt hårt av prisökningarna, vilket i förlängningen kan leda till högre priser på allt från livsmedel till konsumtionsvaror.

Kopfer menar att det inte finns några enkla råd att ge till konsumenter som är oroliga över de höga bensinpriserna och hur de ska tanka sina bilar. Det viktigaste är att göra människor och företag medvetna om de risker som finns.

”Om detta fortsätter kommer världsekonomin, den europeiska ekonomin och den svenska ekonomin att lida betydande skada redan denna sommar,” varnar Kopfer.

För Sveriges del är situationen särskilt problematisk eftersom landet är beroende av långa transporter och har stora avstånd, samtidigt som den höga dieselskatten redan innan prisökningarna gjorde drivmedlet dyrt jämfört med många andra länder.

Ekonomiska bedömare menar att om de nuvarande prisnivåerna består eller fortsätter stiga kan det leda till att centralbanker tvingas ompröva sina planer för räntesänkningar, eftersom höga energipriser tenderar att driva på inflationen även inom andra sektorer av ekonomin.