Efter två olympiska vinterspel i Asien, det senaste utan publik under pandemin, längtar olympiska deltagare efter att nära och kära ska kunna följa dem på plats.

Det har varken varit lätt eller billigt att få tag på biljetter. Skidskytten Jesper Nelin köpte biljetter till sin familj redan innan han blev uttagen till OS för att inte riskera att bli utan.

”Det var knepigt, man var tvungen att köpa dem i tid och hoppas på att bli uttagen,” berättar Nelin.

Hans partner Sandra Abremark är gravid och flyger därför inte till Antholz där skidskyttetävlingarna kommer att äga rum. ”Hon kommer att köra ner med min mamma,” säger Nelin, som hoppas att barnet, som väntas födas den 30 mars, inte kommer för tidigt. ”Det känns som att OS ändå borde vara ganska lugnt.”

Även landslagskollegan Sebastian Samuelssons partner Linnéa Karlsson och dottern Elsa, 2 år, kommer att åka till Italien. ”Familjen kommer att vara i regionen under hela OS. De kommer att vara där och heja och titta på tävlingarna, och förhoppningsvis kommer jag att få en chans att ta en kaffe, promenera eller träffa dem utomhus,” säger Samuelsson.

Olympiska deltagare får dock inte träffa sina familjer på något sätt under själva spelen – främst på grund av risken för smitta. Fredrik Joulamo, sportchef vid Sveriges Olympiska Kommitté (SOK), förtydligar: ”Det är begränsat, och det finns smittorisker och andra faktorer som gör att man inte kan ses. Men det är en enorm skillnad mellan längdskidåkning och hockey, till exempel.”

Han fortsätter: ”Generellt handlar det om att skapa bästa möjliga prestationsmiljö, och det kan se väldigt olika ut. Man kan ha ett stort behov eller litet behov av att ha kontakt, men det finns också olika sätt att ha kontakt med sin familj. Detta gäller lika för alla.”

För Sebastian Samuelsson kommer OS-deltagandet innebära nästan fem veckor borta från familjen när spelen börjar, på grund av januaris tävlingar och det efterföljande OS-lägret. ”OS hålls vart fjärde år. Man får kämpa för dessa veckor,” menar han.

Den långa separationen från familjen är något som många idrottare får vänja sig vid under olympiska spel. Efter två asiatiska vinterspel – först Pyeongchang 2018 och sedan Peking 2022 – välkomnas nu ett europeiskt värdskap där anhöriga åtminstone kan befinna sig geografiskt närmare.

De italienska spelen blir därmed en välkommen förändring för många svenska idrottare som nu får tävla närmare hemmaplan. Italien har tidigare varit värd för vinter-OS i Turin 2006, och kommer att stå värd igen 2026 i Milano-Cortina.

För idrottare som Nelin och Samuelsson innebär närvaron av familj i regionen en extra motivation, även om de direkta mötena är begränsade. Att veta att de nära och kära befinner sig i publiken kan ge ett mentalt stöd som saknades under de senaste spelens restriktioner.

Arrangemanget i Antholz, känt som ett av skidskyttets mest traditionella och publikvänliga arenor, ger betydligt bättre förutsättningar för en positiv OS-upplevelse jämfört med de tomma läktarna i Peking för två år sedan.

Svenska Olympiska Kommittén balanserar noga mellan att skapa optimala förhållanden för idrottarna och hänsyn till smittorisker. Denna balansgång är särskilt viktig efter erfarenheterna från pandemiåren, då många tävlingar påverkades av infektioner och karantäner.

För Jesper Nelin blir OS extra speciellt med vetskapen om att ett nytt familjemedlem väntar strax efter spelen. Den unika kombinationen av karriärhöjdpunkt och familjelycka ger extra tyngd åt detta olympiska äventyr.