Farlig lavinrisk i tre svenska fjällområden

Lavinrisken i de sydlapländska fjällen betecknas nu som allvarlig och svårhanterlig, särskilt på de västra sluttningarna. Stora mängder drivsnö har ackumulerats på ett mycket instabilt underlag, vilket skapar farliga förhållanden för skidåkare och andra fjällbesökare.

”Det mest riskfyllda området ligger i höjdled nära trädgränsen, både en bit upp på kalfjället och ner i skogen,” rapporterar Lavinprognoser.se. Denna kombination av platser utgör en särskilt förrädisk miljö där laviner lätt kan utlösas.

Situationen i de södra Jämtlandsfjällen, där populära skidorten Åre ingår, visar liknande riskbilder. Skidåkare kan med lätthet utlösa laviner i branta läformationer där känsliga drivsnöplattor har bildats. Dessa plattor kan brytas loss och starta en kedjereaktion som snabbt utvecklas till en fullskalig lavin.

Även i de västra delarna av Härjedalsfjällen råder liknande förhållanden. Där finns dessutom problem med så kallade persistenta skikt på branta syd- och östsluttningar. Dessa skikt består av svaga snölager som kan ligga dolda under ytan under längre perioder och plötsligt ge vika när belastningen blir för stor.

De aktuella lavinprognoserna gäller fram till fredag klockan 18:00, men experter understryker att väderleksförändringar snabbt kan påverka situationen. Den nuvarande lavinrisken klassificeras som ”betydande fara”, vilket motsvarar en trea på den femgradiga skalan.

Magnus Nordström, lavinexpert vid Naturvårdsverket, förklarar situationens allvar: ”När vi ser denna typ av kombination – nybildad drivsnö på ett instabilt underlag – blir förhållandena särskilt förrädiska. Det som ser stabilt ut på ytan kan dölja allvarliga svagheter.”

För ovana fjällbesökare kan det vara svårt att bedöma riskerna korrekt. Nordström påpekar att många underskattar faran, särskilt när solen skiner och vädret är vackert. ”Det är just då många lockas ut i branter som kan vara livsfarliga under rådande förhållanden.”

Statistik från tidigare år visar att risknivå tre, ”betydande fara”, är den nivå där flest lavinolyckor inträffar. Detta beror delvis på att många tolkar en trea på femgradiga skalan som ”måttlig risk” snarare än det allvarliga tillstånd det faktiskt representerar.

Lavinrisken bedöms enligt en internationellt standardiserad femgradig skala. Vid nivå ett anses förhållandena generellt säkra med instabil snö endast på isolerade platser, och laviner är osannolika. Vid nivå två råder riskfyllda förhållanden i delar av terrängen, där människor kan utlösa laviner, men spontana laviner är osannolika.

Nivå tre, som nu råder i de berörda fjällområdena, innebär riskfyllda förhållanden där människoutlösta laviner är sannolika och spontana laviner är möjliga. Vid nivå fyra är förhållandena mycket farliga, och både spontana och människoutlösta laviner är mycket sannolika. Den högsta nivån, fem, innebär att både människoutlösta och spontana laviner med säkerhet kommer att inträffa.

Svenska Turistföreningen rekommenderar att alla som planerar fjällbesök under rådande förhållanden noga följer lavinprognoserna och undviker riskområden. För de som ändå måste färdas i lavinfarlig terräng är rätt utrustning – lavinsändare, sond och spade – absolut nödvändig, liksom kunskap om hur utrustningen används.

Lokala fjällräddningsgrupper rapporterar om ökad beredskap under perioden med förhöjd lavinrisk. De uppmanar även erfarna skidåkare att visa särskild försiktighet, då deras expertis ibland kan leda till ökat risktagande i utsatta områden.

Lavinprognoser.se uppdaterar kontinuerligt information om förhållandena och rekommenderar alla fjällbesökare att regelbundet kontrollera den senaste informationen innan de beger sig ut i terrängen.