Finansminister Svantesson förväntar sig att livsmedelsmomsen höjs igen

I det senaste utspelet från oppositionshåll kring momssänkningen på livsmedel betonas att åtgärden främst ska ses som en temporär ekonomisk stimulans.

”Den sittande regeringen måste svara på det, men min utgångspunkt är att momssänkningen är tillfällig för att få igång ekonomin, så att vi inte fastnar i denna lågkonjunktur som faktiskt orsakar en hel del kaos,” säger hon i ett uttalande.

Momssänkningen, som innebär en halvering från tolv till sex procent på livsmedel, är planerad att gälla fram till slutet av 2027. Åtgärden introducerades som en del av ett större ekonomiskt stimulanspaket för att möta den pågående lågkonjunkturen som drabbat stora delar av den svenska ekonomin.

Ekonomiska experter är splittrade i frågan om momssänkningens effektivitet. Vissa hävdar att den ger en välbehövlig lättnad för hushållen i tider av stigande levnadskostnader, medan andra menar att den är ett trubbigt verktyg som inte nödvändigtvis når de mest utsatta grupperna i samhället.

Enligt beräkningar från Finansdepartementet kommer sänkningen att kosta statskassan cirka 18 miljarder kronor årligen. Kritiker menar att dessa medel kunde använts mer effektivt genom riktade stödåtgärder, medan förespråkare framhåller den breda och omedelbara effekten på konsumenternas köpkraft.

Dagligvaruhandeln har generellt välkomnat förändringen. Stora kedjor som ICA, Coop och Axfood har alla utlovat att momssänkningen ska komma konsumenterna till godo genom lägre priser. Samtidigt har Konkurrensverket meddelat att de kommer att följa prisutvecklingen noga för att säkerställa att sänkningen verkligen når konsumenterna.

För livsmedelsindustrin, som står för cirka 7 procent av Sveriges BNP och sysselsätter närmare 56 000 personer, kan momssänkningen potentiellt leda till ökad försäljningsvolym. Branschen har under senare år pressats av både stigande råvarupriser och ökande energikostnader.

”Den rådande lågkonjunkturen har slagit hårt mot många sektorer, och livsmedelsproduktionen är inget undantag,” säger en talesperson för Livsmedelsföretagen. ”Momssänkningen kan bidra till att upprätthålla efterfrågan i en tid när många konsumenter tvingas dra ner på utgifterna.”

Ekonomiska analytiker pekar på att Sverige följer en trend som setts i flera europeiska länder där momssänkningar på basvaror använts som ett verktyg för att dämpa inflationens effekter på hushållen. Finland, Tyskland och flera andra EU-länder har genomfört liknande åtgärder under senare år.

Riksbanken har i tidigare uttalanden varit försiktigt positiv till momssänkningen, och noterat att den kan ha en viss dämpande effekt på inflationen. Samtidigt har man betonat att strukturella ekonomiska reformer krävs för att långsiktigt stärka svensk ekonomi.

Oppositionens kommentar om åtgärdens tillfälliga natur väcker frågor om vad som kan förväntas efter 2027. Ekonomer varnar för att en återgång till högre momssatser kan ge en motsatt inflationschock om den inte hanteras varsamt.

”Det är viktigt att redan nu börja planera för vad som händer när denna period löper ut,” säger en nationalekonom vid Handelshögskolan i Stockholm. ”En abrupt återgång till tolv procents moms skulle kunna skapa både inflation och osäkerhet på marknaden.”

Kommuner och regioner, som är beroende av skatteintäkter för att finansiera välfärden, följer också utvecklingen noga. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har uttryckt oro över de långsiktiga konsekvenserna av minskade momsintäkter, särskilt om den ekonomiska återhämtningen tar längre tid än förväntat.

Medan debatten om momssänkningens effektivitet fortsätter, står det klart att åtgärden är en av de mest omfattande ekonomiska stimulanserna som införts i Sverige på senare år. Dess faktiska påverkan på ekonomin och konsumenternas plånböcker kommer sannolikt att bli ett viktigt tema i den ekonomisk-politiska debatten fram till nästa val.