Fisk och räkor odlade på land – mat för kristider

I Sveriges strävan efter ökad självförsörjning har ett innovativt projekt i Umeå tagit form. En ny fisk- och räkodling kommer att drivas med spillvärme från ett kraftvärmeverk, ett initiativ som kombinerar miljötänkande med matsäkerhet.

Olivier Keech, forskare vid Umeå universitet, beskriver anläggningen som ett slutet kretslopp med naturliga processer som förebild.

”Fiskens avföring kommer i slutändan att bli föda för räkorna, precis som i ett ekosystem,” förklarar Keech.

Projektet syftar till att minimera både avfall och utsläpp genom att utnyttja resurser som annars skulle gå förlorade. Spillvärmen från kraftvärmeverket, som vanligtvis skulle släppas ut, återanvänds nu för att värma bassängerna där fisk och räkor odlas.

För Hans Lindberg, kommunstyrelsens ordförande, handlar initiativet om mer än bara klimatfördelar. I en tid präglad av global osäkerhet ser han projektet som ett steg mot minskad importberoende.

”I en osäker värld är det viktigt att öka självförsörjningsgraden,” säger Lindberg.

Projektet genomförs i samarbete med det statliga forskningsinstitutet Rise, som menar att behovet av nationell självförsörjning blev särskilt påtagligt efter coronapandemin och Rysslands storskaliga invasion av Ukraina. Dessa kriser har tydliggjort sårbarheten i globala försörjningskedjor och vikten av lokal produktion.

Mikaela Johnsson, vice ordförande i Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), bekräftar att fokus på Sveriges självförsörjning har förändrats i takt med de globala kriserna.

”Nu tittar vi inte bara på det militära försvaret utan även på civilförsvaret, och där är livsmedelsproduktionen viktig,” säger hon.

Johnsson understryker att arbetet måste påbörjas redan idag för att säkra en hållbar framtid. ”Vi kan inte vänta med att bygga upp vår självförsörjning tills krisen är ett faktum,” tillägger hon.

Umeå-projektet representerar en konkret åtgärd i denna riktning. Genom att kombinera livsmedelsproduktion med återvinning av energi adresserar det både klimatutmaningar och frågor om matsäkerhet.

Enligt LRF har Sverige en relativt låg självförsörjningsgrad på endast 50 procent, vilket innebär att varannan tugga mat är importerad. Detta kan jämföras med Finland, där självförsörjningsgraden ligger kring 80 procent. Så sent som 1988 var Sveriges självförsörjningsgrad omkring 75 procent, vilket visar på en betydande nedgång under de senaste decennierna.

Den minskade självförsörjningen har flera orsaker, däribland strukturförändringar inom jordbruket, ökad internationell handel och förändrade konsumtionsmönster. Många lantbruk har lagts ned under årens lopp, samtidigt som importen av livsmedel har ökat.

I oktober förra året ställde sig riksdagen bakom en motion om att se över Sveriges möjligheter att öka självförsörjningsgraden. Detta innebär att man vill främja inhemsk jordbruksproduktion och handel. Beslutet markerar ett ökat politiskt intresse för frågan.

Expertbedömningar tyder på att klimatförändringar, geopolitiska spänningar och andra globala utmaningar kan fortsätta att påverka tillgången till importerade livsmedel i framtiden, vilket gör inhemska initiativ som det i Umeå allt viktigare.

Fisk- och räkodlingen i Umeå förväntas inte bara bidra till ökad självförsörjning utan också skapa arbetstillfällen och stimulera regional utveckling. Projektet illustrerar hur innovation, hållbarhet och försörjningstrygghet kan kombineras i praktiska lösningar för framtidens utmaningar.

Om projektet visar sig framgångsrikt, kan liknande anläggningar komma att etableras på andra platser i Sverige, vilket ytterligare skulle stärka landets förmåga att producera mat under varierande omständigheter.