Fler försenade tåg i ny statistik – punktligheten på bottennivå

Svenska tåg inte så punktliga som Trafikverket påstår

Budskapet från Trafikverket tidigare i år var tydligt: ”Nio av tio tåg kommer i tid.” Men enligt Carl-William Palmqvist, senior lektor vid Lunds universitet, är denna statistik missvisande.

”Vad siffrorna faktiskt visar och hur de presenteras är två olika saker. De meddelade att nästan nio av tio tåg går i tid som om det vore något positivt. Men punktligheten ligger fortfarande på en bottennivå,” säger han.

Under senare år har inställda tåg inte inkluderats i den officiella statistiken, vilket har lett till kritik från flera håll. Thomas Andersson, enhetschef på Trafikverket, erkänner problematiken men försvarar myndighetens agerande.

”Vi döljer absolut inga siffror. Men när det gäller de inställda tågen har vi haft tekniska begränsningar under en period som gjort det svårt att få fram tillförlitliga siffror,” förklarar han och tillägger: ”Samtidigt vet vi att inställda tåg också påverkar resenärerna, så vi arbetar intensivt både med att förbättra statistiken och att minska antalet inställda avgångar.”

En förändring är på väg. Från och med torsdag, när myndigheten Trafikanalys publicerar sin definitiva statistik för 2023, kommer akut inställda tåg (tåg som ställts in mindre än 24 timmar före avgång) åter att inkluderas i rapporteringen.

Palmqvist menar dock att förändringen i sig inte spelar någon större roll för helhetsbilden. ”Generellt är punktligheten för dålig, och om man räknar med de inställda tågen blir den ännu sämre,” säger han och fortsätter: ”Men jag tror egentligen inte att det är något fel på själva punktlighetsmåttet, det är bara det att ambitionsnivån är för låg.”

Branschens långsiktiga mål för persontåg är en punktlighet på 95 procent. Förra året låg den enligt preliminär statistik på 88,6 procent. På grund av väderkaoset i januari i år sjönk siffran ytterligare – endast 85 procent av persontågen anlände i tid.

Trots dessa utmaningar ser Thomas Andersson positivt på resten av tågåret. ”Vi ser en positiv trend i punktligheten, samtidigt som vi kör fler tåg och också är ute och underhåller och uppgraderar infrastrukturen mer än någonsin,” säger han och tillägger: ”Det var en liten svacka i kurvan första halvan av januari. Men om vi ser till helhetsbilden hoppas jag att den positiva trenden fortsätter.”

Det finns flera olika sätt att mäta tågpunktlighet på. Trafikverket använder måttet RT+5 (rätt tid + fem minuter), vilket innebär att ett tåg måste ha nått sin slutstation senast 5 minuter och 59 sekunder efter utsatt tid för att betraktas som punktligt.

Trafikanalys, som publicerar den officiella statistiken, kommer från och med torsdag även att återinföra STM (sammanvägt tillförlitlighetsmått). STM inkluderar alla tåg som har körts samt tåg som har ställts in akut, det vill säga tåg som har ställts in inom 24 timmar före planerad avgång.

Denna förändring kan ge en mer rättvisande bild av den svenska tågtrafikens tillförlitlighet. Punktlighetsproblem på järnvägen har länge varit en känslig fråga i Sverige, där många pendlare är beroende av fungerande tågtrafik, särskilt i storstadsregionerna.

Experter menar att problemen med den svenska järnvägen är strukturella och kräver långsiktiga investeringar. Eftersatt underhåll av spår och signalsystem, i kombination med ett ökat antal tåg på spåren, skapar en sårbar situation där även mindre störningar kan få stora konsekvenser i systemet.

För resenärer innebär de återkommande förseningarna och inställda avgångarna både frustration och ekonomiska konsekvenser i form av förlorad arbetstid och missade anslutningar.