Flera medlemmar av den förbjudna kurdiska gruppen PJAK arresterade i Iran

Säkerhetstjänsten i Iran har gripit ett okänt antal personer som misstänks för att ha planerat sabotageaktioner i landet. Enligt statlig iransk television tillhör de gripna den kurdiska separatistgruppen PJAK (Partiet för ett fritt liv i Kurdistan).

Gripandena genomfördes av Irans revolutionsgarde, landets elitmilitära styrka som har en central roll i regimens säkerhetsapparat. ”De misstänkta identifierades och greps innan de kunde genomföra sina planer,” rapporterar den iranska nyhetsbyrån Fars med hänvisning till en kommendör inom revolutionsgardet.

PJAK bildades 2004 och betraktas av den iranska regimen som en terroristorganisation. Gruppen har sitt ursprung i PKK (Kurdistans arbetarparti), som EU har klassificerat som en terrororganisation. Båda grupperna kämpar för kurdiskt självbestämmande i regionen, men med olika geografiskt fokus.

De senaste åren har spänningarna mellan den iranska regimen och kurdiska separatistgrupper intensifierats. Iranska myndigheter har vid upprepade tillfällen anklagat PJAK för att genomföra väpnade attacker mot militära mål och säkerhetsstyrkor, särskilt i landets nordvästra provinser med betydande kurdisk befolkning.

Situationen för den kurdiska minoriteten i Iran har länge varit ansträngd. Ungefär 10 procent av Irans befolkning på 85 miljoner är kurder, huvudsakligen bosatta i provinserna Kurdistan, Kermanshah och Väst-Azerbajdzjan. Trots att de utgör en betydande minoritet har kurderna i Iran länge kämpat mot vad de anser vara systematisk diskriminering och förtryck från centralregeringen i Teheran.

Den iranska regimen har konsekvent hävdat att separatistgrupper som PJAK får stöd från utländska makter, särskilt USA och Israel, något som dessa länder förnekar. Tidigare har Iran genomfört militära operationer över gränsen till irakiska Kurdistan, där PJAK och liknande grupper tros ha baser.

De senaste gripandena kommer i en tid av ökad instabilitet i regionen, med pågående konflikter i Syrien, Irak och Turkiet där kurdiska grupperingar spelar betydande roller. Turkiet, Iran, Irak och Syrien – alla länder med betydande kurdiska minoriteter – har periodvis samarbetat för att bekämpa kurdiska separatiströrelser.

Enligt säkerhetsexperter kan timingen för dessa gripanden också ha kopplingar till Irans inrikespolitiska situation. Landet står inför allvarliga ekonomiska utmaningar till följd av internationella sanktioner och hög inflation, vilket har lett till social oro. Regimen har tidigare anklagat separatistgrupper för att utnyttja ekonomiskt missnöje för att mobilisera stöd för sin sak.

Människorättsorganisationer har uttryckt oro över behandlingen av de gripna, med tanke på Irans dokumenterade historia av bristande rättssäkerhet och påstådda användning av tortyr vid förhör av misstänkta med kopplingar till separatistgrupper.

Iranska myndigheter har ännu inte offentliggjort detaljerad information om de misstänktas identitet eller exakt vilken typ av sabotage de planerade att genomföra. Inte heller är det känt när och var gripandena ägde rum eller hur många personer det rör sig om.

PJAK, som officiellt förespråkar demokratisk konfederalism och kurdiskt självbestämmande inom Irans gränser, har tidigare genomfört väpnade attacker mot iranska militära mål. Gruppens militära aktiviteter har dock minskat sedan 2011 efter en serie konfrontationer med iranska säkerhetsstyrkor.

Irans hantering av etniska minoriteter, inklusive kurder, har länge varit föremål för internationell kritik. FN:s särskilda rapportör för mänskliga rättigheter i Iran har vid upprepade tillfällen uttryckt oro över diskriminering och godtyckliga gripanden av personer från minoritetsgrupper.