Skatteverket har beslutat att inte godkänna namnet Jihad för nyfödda barn i Sverige efter en utredning från myndighetens juridiska avdelning 2019. Enligt utredningen skulle namnet kunna orsaka obehag för barn i Sverige, eftersom ordet ”jihad” i mediebevakning ofta förknippas med våldsam extremism.

Trots detta beslut är sex barn fortfarande registrerade med namnet Jihad i folkbokföringen, något som enligt representanter från Skatteverket kan bero på administrativa misstag. Myndigheten har inte kommenterat exakt hur dessa registreringar har kunnat ske trots riktlinjerna.

Namnet Jihad har en betydligt mer nyanserad betydelse i sitt ursprungssammanhang än vad som ofta framställs i västerländska medier. Det betyder egentligen ”strävan” eller ”kamp” och är ett relativt vanligt namn i Mellanöstern. Namnet bärs av både muslimer och kristna i regionen, vilket visar på dess kulturella snarare än strikt religiösa betydelse.

I den svenska kontexten har dock Skatteverket bedömt att den negativa associationen som namnet kan väcka i det svenska samhället överväger den kulturella betydelsen. Enligt namnlagen kan myndigheten neka namn som kan väcka anstöt eller antas leda till obehag för den som ska bära det.

Beslutet har väckt diskussioner om balansgången mellan kulturell mångfald och skydd av barnets bästa. Kritiker menar att beslutet riskerar att stigmatisera en kulturell tradition, medan förespråkare hävdar att det handlar om att skydda barn från potentiell diskriminering i en svensk kontext.

Kulturhistoriker påpekar att namnet Jihad har en lång tradition i arabisktalande länder och har burits av framstående konstnärer, författare och intellektuella. Den ursprungliga betydelsen av jihad inom islam refererar huvudsakligen till en andlig strävan och självförbättring, även om begreppet också kan innefatta väpnad kamp i vissa sammanhang.

Detta är inte första gången Skatteverket nekar namn av hänsyn till barnets bästa. Myndigheten har tidigare nekat namn som ansetts kunna orsaka obehag eller problem för barnet, inklusive namn som liknar varumärken, har vulgär betydelse eller på annat sätt bedöms olämpliga.

För familjer med rötter i Mellanöstern kan beslutet upplevas som problematiskt, eftersom det begränsar möjligheten att föra vidare traditionella namn. Samtidigt måste Skatteverket ta hänsyn till hur namnet kan uppfattas i en svensk kontext och vilka konsekvenser det kan få för barnet under uppväxten.

Ett liknande fenomen har observerats i andra europeiska länder, där namn med kulturella eller religiösa konnotationer ibland bedöms utifrån det mottagande samhällets perspektiv snarare än namnets ursprungliga betydelse.

Enligt namnforskare vid Uppsala universitet speglar namnkonflikter ofta bredare samhällsdebatter om integration, kulturarv och identitet. I en tid av ökad globalisering blir sådana frågor allt viktigare, när traditionella namn från olika kulturer möter nya samhällskontexter.

Skatteverket understryker att deras beslut grundar sig i barnperspektivet och att de måste göra en avvägning mellan föräldrars önskan om kulturell kontinuitet och barnets framtida välbefinnande i det svenska samhället.

Familjer som fått avslag på namnansökan har möjlighet att överklaga beslutet till förvaltningsrätten, som då gör en självständig bedömning i frågan. Under senare år har flera namnärenden prövats rättsligt, med varierande utfall beroende på de specifika omständigheterna i respektive fall.