De senaste fem åren har en alarmerande ökning av våldsanmälningar på svenska låg- och mellanstadieskolor observerats, med en ökning på cirka 60 procent. En betydande andel av dessa anmälningar rör våld riktat mot lärare. Detta oroande fenomen väcker frågor om orsakerna bakom denna utveckling och vilka åtgärder som kan vidtas för att skapa en tryggare och mer harmonisk skolmiljö för både elever och lärare. Enligt universitetslektor Martin Karlberg, forskare inom ledarskap i klassrummet vid Uppsala universitet, kan en bidragande faktor vara en förskjutning i den pedagogiska filosofin.
Den traditionella auktoritära modellen i skolan har gradvis ersatts av ett system som betonar elevernas ansvar och delaktighet. Karlberg menar att denna ökade förväntan på självständighet och ansvarstagande kan vara överväldigande för vissa elever, vilket i sin tur kan leda till frustration och utåtagerande beteenden. Det är viktigt att eleverna får adekvat stöd och vägledning i denna process, så att de kan utveckla de färdigheter och den mognad som krävs för att hantera ett ökat ansvar. Detta innebär att lärarna behöver få tillgång till resurser och fortbildning för att kunna möta elevernas behov på ett effektivt sätt.
Samtidigt understryker Karlberg att det finns stora skillnader mellan olika skolor och klassrum runt om i landet. Många skolor fungerar väl och lyckas skapa en positiv och trygg lärandemiljö. Problemet ligger i den ojämlika fördelningen av resurser och utmaningar. Vissa skolor brottas med en hög andel elever med särskilda behov eller utmanande beteenden, medan andra skolor har en mer homogen elevgrupp och mer gynnsamma förutsättningar. Denna ojämlikhet skapar en orättvis situation för både elever och lärare.
Karlberg påpekar att en lärare ofta kan hantera en eller två stökiga elever i ett klassrum, särskilt om det finns en stark positiv gruppdynamik bland de övriga eleverna. Dessa elever kan fungera som positiva förebilder och bidra till att skapa en konstruktiv lärandemiljö. Forskning visar att det krävs ungefär åtta välfungerande elever för att positivt påverka en elev med utmanande beteende. Problemet uppstår när antalet elever med svårigheter överstiger denna kritiska massa.
I klassrum med en hög andel elever med utmanande beteenden kan den positiva gruppdynamiken brytas ner. De stökiga eleverna kan påverka varandra negativt och skapa en negativ spiral där det blir allt svårare för läraren att upprätthålla ordning och skapa en trygg lärandemiljö. Detta kan leda till ökad stress och frustration för både lärare och elever, och i värsta fall till våldsamheter. Det är därför avgörande att identifiera och åtgärda dessa problem tidigt, innan situationen eskalerar.
För att bryta denna negativa spiral och skapa en trygg och harmonisk skolmiljö för alla krävs det en flerdimensionell strategi. För det första behöver skolor med stora utmaningar tillföras mer resurser, både i form av personal och specialkompetens. Lärarna behöver få mer tid och stöd för att kunna möta elevernas individuella behov och skapa en positiv klassrumsmiljö. Det är också viktigt att investera i förebyggande åtgärder, såsom tidiga insatser för elever med riskbeteenden och program för att stärka social och emotionell kompetens. Samarbete mellan skola, hem och socialtjänst är avgörande för att skapa ett sammanhållet stöd för eleverna. Slutligen, en översyn av den pedagogiska modellen och hur ansvar och delaktighet implementeras i skolan kan vara nödvändig för att säkerställa att alla elever ges möjlighet att utvecklas och trivas i skolan.
