Forssell om tonårsutvisningar: Arbetar på en lösning

I Sveriges migrationspolitik pågår en betydande omvärdering av situationen för unga som riskerar utvisning när de fyller 18 år. Migrationsminister Maria Forssell har i en intervju med Dagens Nyheter berättat att regeringen nu arbetar med en lösning för att förhindra så kallade ”tonårsutvisningar” – ett fenomen som fått omfattande kritik från flera håll.

Problematiken handlar om ungdomar som ursprungligen fått uppehållstillstånd i Sverige baserat på familjeanknytning, men som när de fyller 18 år plötsligt riskerar att utvisas trots att deras familjer får stanna kvar i landet. Detta har skapat en situation där familjer splittras och unga människors framtidsplaner abrupt avbryts.

”Jag vill att de ska kunna avsluta sin skolgång och bygga en framtid för sig själva i Sverige. Jag har tagit fram en lösning som vi nu förbereder,” säger migrationsministern till tidningen.

Forssell uppger att regeringens arbete delvis bygger på tidigare förslag gällande familjeinvandring. Fokus ligger på att förändra bedömningen av just dessa unga personer som hamnat i kläm mellan olika regelverk och åldersgränser i migrationssystemet.

De senaste åren har flera fall uppmärksammats i media där ungdomar som varit väl integrerade i det svenska samhället, gått i skolan och lärt sig språket, plötsligt fått besked om utvisning när de fyllt 18 år. Detta har väckt starka reaktioner från såväl civilsamhället som politiska organisationer och människorättsgrupper.

Kritiker menar att dagens system är både inhumant och kontraproduktivt. Ungdomar som har spenderat sina formativa år i Sverige, byggt upp sociala nätverk och påbörjat utbildning tvingas avbryta sin integration och återvända till länder där de kanske inte längre har någon naturlig anknytning.

Sveriges migrationspolitik har genomgått flera förändringar sedan flyktingkrisen 2015. Den tillfälliga lagen som infördes 2016 ersattes 2021 med en ny utlänningslag som permanent skärpte reglerna för uppehållstillstånd. Kritiker har påpekat att denna lagstiftning skapat flera gråzoner och luckor som drabbar särskilt utsatta grupper, däribland dessa ungdomar.

Migrationsexperter pekar på att problemet med tonårsutvisningar delvis beror på att 18-årsgränsen blir så avgörande i migrationssystemet. Från en dag till en annan förändras en persons juridiska status drastiskt, trots att deras livssituation och behov i praktiken är desamma.

Den lösning som Forssell nu antyder arbetas fram kommer sannolikt att fokusera på möjligheten för dessa ungdomar att slutföra sin utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Detta skulle ligga i linje med regeringens tidigare uttalade ambitioner om att migration till Sverige i högre grad ska kopplas till arbete och självförsörjning.

Civilsamhällesorganisationer som arbetar med migrationsfrågor har länge efterfrågat just en sådan förändring. De menar att det är slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser att utvisa unga människor som redan påbörjat sin integration i det svenska samhället.

Samtidigt återstår många frågetecken kring hur den nya lösningen kommer att utformas i detalj och vilka exakta kriterier som kommer att gälla. Migrationspolitiska frågor är ofta komplexa och berör flera olika lagstiftningsområden.

När den föreslagna förändringen kan träda i kraft är ännu inte kommunicerat, men med tanke på att ministeriet redan arbetar med konkreta förslag kan det antas att processen är prioriterad. För de ungdomar som befinner sig i osäkerhet inför sin framtid är tidsfaktorn avgörande.

Om förslaget realiseras skulle det innebära en betydande förändring för många unga människor som idag lever med utvisningshot hängande över sig. Det skulle också kunna signalera en viss kursändring i den svenska migrationspolitiken, mot en mer flexibel bedömning av individuella situationer och humanitära hänsyn.