Förstärkt försvar med fokus på uthållighet och krigsduglighet
Det nya försvarsbeslutet betonar en markant förstärkning av Sveriges försvarsförmåga, med fokus på uthållighet och förmågan att möta utdragna konflikter. Kärnan i armén, marinen och flygvapnet bibehålls, med fyra brigader, sju korvetter och fem ubåtar respektive sex stridsflygdivisioner. Den avgörande förändringen ligger i att förse dessa förband med den nödvändiga utrustningen och resurserna för att kunna operera effektivt under längre perioder. Detta inkluderar en betydande satsning på ammunition, robotar, reservdelar och andra förnödenheter, vilket utgör kärnan i det nya försvarsbeslutet. Målet är att skapa ett starkare och mer uthålligt försvar, kapabelt att möta framtida hotbilder.
Teknologisk modernisering och utökad personalstyrka
Förutom att stärka den befintliga strukturen satsar försvarsbeslutet även på modernisering och utveckling av försvarets teknologiska kapacitet. Detta innefattar investeringar i drönare, långräckviddiga robotar, utveckling av raketartilleri, svenska militära satelliter samt moderna radar- och sensorsystem. Dessa satsningar syftar till att öka försvarets precision, räckvidd och förmåga att övervaka och kontrollera luftrummet och omgivande områden. Moderniseringen är avgörande för att möta den snabba teknologiska utvecklingen inom försvarsområdet och säkerställa att Sverige har en modern och effektiv försvarsapparat.
Utökad krigsorganisation och ökad värnplikt
För att bemanna det förstärkta försvaret och möta de ökade kraven på personal, kommer krigsorganisationen att utökas avsevärt. Från dagens 88 000 befattningar ska organisationen växa till 130 000 befattningar fram till år 2035. Denna expansion kräver en betydande ökning av antalet utbildade värnpliktiga. Antalet årligen utbildade värnpliktiga ska därför öka från dagens 5 000 till 12 000 senast år 2035. Denna satsning på personal är avgörande för att kunna bemanna de nya förbanden och säkerställa att försvaret har tillräckligt med utbildad personal för att möta framtida utmaningar.
Förstärkning av marinen, hemvärnet och territorialförsvaret
Utökningen av krigsorganisationen innefattar även specifika satsningar på marinen, hemvärnet och territorialförsvaret. Marinen kommer att förstärkas med ytterligare personal för att bemanna de befintliga fartyg och säkerställa marinens operativa förmåga. Hemvärnet, som spelar en viktig roll i det svenska totalförsvaret, kommer att få ökade resurser och personal för att stärka sin förmåga att skydda vital infrastruktur och bidra till den nationella säkerheten. Territorialförsvaret kommer att utökas med nya förband för att förbättra förmågan att försvara specifika geografiska områden och stärka den lokala försvarsförmågan.
Satsning på långsiktig uthållighet och försörjningsberedskap
Det nya försvarsbeslutet betonar vikten av att bygga upp en långsiktig uthållighet och försörjningsberedskap. Detta innebär att säkerställa tillgången till kritiska resurser, såsom ammunition, reservdelar och andra förnödenheter, som är nödvändiga för att upprätthålla försvarets operativa förmåga under längre konflikter. Satsningen på försörjningsberedskap syftar till att minska sårbarheten och säkerställa att försvaret kan fungera effektivt även under svåra förhållanden.
En omfattande förstärkning av Sveriges försvarsförmåga
Sammanfattningsvis innebär det nya försvarsbeslutet en omfattande förstärkning av Sveriges försvarsförmåga. Genom att stärka den befintliga strukturen, investera i modern teknologi, utöka krigsorganisationen och satsa på långsiktig uthållighet, syftar beslutet till att skapa ett robust och modernt försvar, kapabelt att möta framtida hot och säkerställa Sveriges säkerhet i en alltmer komplex och osäker omvärld. Den ökade satsningen på värnplikt markerar en tydlig återgång till ett bredare folkförankrat försvar och en ökad medvetenhet om vikten av nationell försvarsförmåga.
