Fortsatt hög risk för gräsbränder i Sverige

Under våren blottas fjolårets torra gräs, vilket skapar perfekta förutsättningar för gräsbränder i Sverige. När solen värmer upp det vissna gräset torkar det snabbt och blir extremt lättantändligt – en enda gnista kan vara tillräcklig för att starta en brand som i kombination med vind kan sprida sig med alarmerande hastighet.

Enligt statistik från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) skadas omkring 30 bostäder årligen i gräsbränder runt om i landet. Än mer oroande är att dessa bränder i genomsnitt kräver ett människoliv per år.

Jenny Sander, skogsbrandsexpert vid MSB, påpekar att problemet sannolikt är större än vad statistiken visar.

”Gräsbränder är troligen underrapporterade eftersom de ofta är relativt enkla att släcka och sällan täcker stora områden. Men det som många inte inser är att de kan orsaka omfattande skador under mycket kort tid,” förklarar Sander.

Fenomenet med gräsbränder är särskilt problematiskt under våren då marken fortfarande är kall medan luften värms upp. Detta skapar en perfekt kombination av faktorer där det döda fjolårsgräset snabbt torkar upp och blir extremt brandbenäget. Till skillnad från skogsbränder som ofta utvecklas långsammare kan gräsbränder nå hög spridningshastighet på bara några minuter.

Under förra helgen utfärdade SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) varningar om hög risk för gräsbränder i stora delar av landet. Inför helgen är läget fortsatt allvarligt med hög till mycket hög risk i Götaland och stora delar av Svealand. Även kustområdena i Norrland och inre delar av södra Norrland uppvisar oroande risknivåer. På Gotland rapporteras också hög risk för gräsbränder.

Klimatförändringar bidrar till att gräsbrandssäsongen både börjar tidigare och varar längre än förr. Extrema väderförhållanden med perioder av torka följt av kraftig nederbörd skapar mer biomassa som senare kan torka ut och bli brandfarlig.

Räddningstjänsten runt om i landet har ökat sin beredskap och uppmanar allmänheten till försiktighet. Det handlar om grundläggande försiktighetsåtgärder som att inte elda när det är torrt och blåsigt, aldrig lämna eldar obevakade, och att ha tillgång till släckningsutrustning om man trots allt väljer att elda under kontrollerade former.

Kommuner har också möjlighet att utfärda eldningsförbud när risken bedöms som särskilt hög. Dessa förbud kan omfatta all form av öppen eld, inklusive grillning på offentliga platser.

För lantbrukare och markägare är våren en särskilt kritisk period då många utför kontrollerade bränningar för att förnya betesmarker eller röja sly. MSB rekommenderar att sådana aktiviteter planeras noggrant med hänsyn till väderförhållanden och att tillräckliga resurser finns på plats för att hantera eventuella spridningar.

”Det är viktigt att förstå att även en liten gräsbrand kan utvecklas till en farlig situation på mycket kort tid,” påpekar Jenny Sander. ”Vi ser regelbundet exempel på hur bränder som börjat i torrt gräs sprider sig till byggnader, fordon och skog med stora ekonomiska och ibland tragiska konsekvenser.”

Enligt MSB:s analyser inträffar de flesta gräsbränder i anslutning till tätorter, ofta som resultat av mänsklig aktivitet såsom okontrollerade eldningar, cigarettfimpar eller gnistor från fordon och maskiner.

För allmänheten gäller det att vara extra uppmärksam under perioder med hög brandrisk och att omedelbart larma räddningstjänsten via 112 om en brand upptäcks. Tidiga insatser är avgörande för att begränsa skadorna från gräsbränder.