Händelsen i maj 2023, där den hemlöse mannen Jordan Neely avled efter att ha blivit fasthållen i ett strupgrepp av ex-soldaten Daniel Penny på ett tunnelbanetåg i New York, har skakat om den amerikanska allmänheten och väckt en intensiv debatt om rättvisa, ras och samhällets ansvar för utsatta individer. Neely, känd för sina Michael Jackson-imitationer, uppträdde enligt vittnen aggressivt och skrek hotfulla uttalanden ombord på tåget, vilket ledde till att Penny ingrep. Penny, som hävdade självförsvar, höll Neely i ett strupgrepp i flera minuter tills polisen anlände. Neely fördes till sjukhus men konstaterades senare avliden. Obduktionen fastställde dödsorsaken som kompression av halsen.
Fallet har blivit en symbol för de djupa klyftorna i det amerikanska samhället, inte minst längs politiska skiljelinjer. Vänstern har i stor utsträckning fördömt Pennys agerande och menar att det var ett övervåld riktat mot en utsatt, svart man. De pekar på att Neely, trots sitt aggressiva beteende, inte var beväpnad och att Pennys ingripande var oproportionerligt. Alexandria Ocasio-Cortez, framstående demokratisk kongressledamot, har öppet kritiserat domen och kallat Pennys agerande för mord. Hon och andra menar att fallet belyser de systemiska problem med rasism och ojämlikhet som präglar det amerikanska rättssystemet.
Högern å sin sida har i större utsträckning försvarat Pennys agerande och betonat hans rätt till självförsvar. De menar att Penny agerade för att skydda sig själv och andra passagerare från en potentiellt farlig situation. J.D. Vance, republikansk senator från Ohio, har uttalat sitt stöd för Penny och ifrågasatt åtalet. Denna sida av debatten argumenterar för att det är orättvist att döma Penny för att ha agerat i en pressad situation och att fokus istället borde ligga på att adressera den växande hemlösheten och psykiska ohälsan i samhället.
Fallet har också dragit paralleller till George Floyds död 2020, då en vit polis höll Floyd, en svart man, ner med sitt knä i över nio minuter. Både Floyds och Neelys död har blivit katalysatorer för protester mot polisbrutalitet och rasism. Likheterna i fallen har förstärkt känslorna av orättvisa och ilska, särskilt bland afroamerikaner, som upplever en systematisk diskriminering inom rättsväsendet. Demonstrationer och protester, både för och emot en fällande dom för Penny, ägde rum under rättegången, vilket ytterligare understryker den starka polarisering som fallet har skapat.
Rättegången mot Penny avslutades med att juryn frikände honom från anklagelserna om dråp och vållande till annans död. Juryn kunde inte enas om dråp och frikände honom slutligen även från den lindrigare anklagelsen. Försvaret argumenterade för att Penny handlade i självförsvar och att Neelys död inte enbart var en följd av strupgreppet, utan även av andra faktorer som hans underliggande hälsoproblem och medicinering. Åklagaren å sin sida menade att Penny använt övervåld och att hans agerande direkt ledde till Neelys död. Domen har mötts av blandade reaktioner. Medan vissa menar att det är en rättvis dom, anser andra att det är ytterligare ett exempel på hur det amerikanska rättssystemet misslyckas med att skydda svarta och utsatta individer.
Efter frikännandet har Jordan Neelys familj meddelat att de avser att driva fallet vidare genom en civilrättslig process mot Daniel Penny. De hoppas på att kunna få upprättelse för Neelys död och hålla Penny ansvarig för hans handlingar. Utöver den juridiska processen fortsätter debatten om fallet att rasa i media och bland allmänheten. Händelsen har blottlagt djupa sår i det amerikanska samhället och väckt viktiga frågor om ras, klass och rättvisa. Det återstår att se vilka långsiktiga konsekvenser fallet kommer att få, men det är tydligt att det har lämnat ett djupt avtryck i den amerikanska samhällsdebatten.
