Generation Z leder globala protester mot korruption och ojämlikhet

En ny våg av ungdomsledda protester sveper över världen, med Generation Z i spetsen. Från Marocko till Madagaskar, Peru och Filippinerna mobiliserar unga aktivister mot korruption, dåliga levnadsvillkor och politiskt förtryck. Dessa demonstrationer, som går under namnet ”GenZ 212” i Marocko och ”GenZ Mada” i Madagaskar, är bara de senaste i en rad liknande protester som började i Bangladesh och sedan spred sig till Nepal, Indonesien och Kenya.

– Protesterna i Nepal har varit en stor inspirationskälla som många pratar om i Peru just nu, säger Tigran Feiler, SVT:s korrespondent i Latinamerika.

Det som kännetecknar dessa protester är användningen av gemensamma symboler, såsom bokstaven Z och flaggor föreställande en dödskalle med stråhatt. Demonstrationerna har fått sitt namn eftersom det är Generation Z – personer födda mellan 1997 och 2010 – som startat dem.

Till skillnad från traditionella proteströrelser saknar dessa en tydlig hierarki eller ledarstruktur. Istället organiserar sig deltagarna löst genom sociala medier som Instagram, TikTok och Discord, utan tydliga avsändare eller talespersoner.

– Hittills har Gen Z-protesterna varit helt ledarlösa. Man vill inte kunna mutas eller hotas till tystnad, förklarar Johan Ripås, SVT:s korrespondent i Afrika.

Eva-Maria Hardtmann, docent i socialantropologi, betonar den digitala dimensionen av rörelsen: ”Gen Z-aktivisterna har en otrolig förmåga att snabbt skapa transnationella nätverk när det uppstår kriser eller behov lokalt.”

Missnöje med politiskt styre och korruption

Trots geografiska och kulturella skillnader delar protesterna flera grundläggande orsaker. Demonstranterna uttrycker missnöje med dåliga levnadsvillkor och bristande förtroende för politiska ledare.

”Gen Z-aktivisterna vänder sig ofta i direkta aktioner mot politiker och regeringar som de uppfattar som oärliga, korrupta, odemokratiska och utan respekt för yttrandefriheten”, skriver Hardtmann.

Stefan Åsberg menar att Generation Z utmärker sig genom sin ovilja att acceptera orättvisor och passivitet: ”Med den digitala kraften och globala räckvidden driver de på för förändring.”

När det gäller frågan om detta är ett helt nytt fenomen, svarar Hardtmann: ”Frågorna är delvis desamma, men vad som i första hand är nytt är hur snabbt aktivisterna genom sociala medier kan mobilisera och skapa protester och demonstrationer.”

Digital mobilisering och framtida utmaningar

Den snabba spridningen av dessa protester världen över visar styrkan i digital mobilisering. Med hjälp av sociala medier kan aktivister snabbt samla stora grupper och koordinera aktioner utan traditionella organisationsstrukturer. Detta gör protesterna svårare att förutse och kontrollera för makthavare.

Samtidigt står Gen Z-rörelsen inför betydande utmaningar. ”En utmaning för aktivisterna är att skapa långvariga sociala rörelsenätverk som inte bara får till förändringar, utan också kan upprätthålla dem över tid”, påpekar Hardtmann.

Utmaningen att omvandla spontana protester till långsiktiga förändringar har historiskt varit svår för många gräsrotsrörelser. Utan formella strukturer kan det bli svårt att förhandla med makthavare och säkerställa att krav genomförs.

Trots dessa utmaningar representerar Gen Z-protesterna ett betydande skifte i hur politiskt engagemang tar sig uttryck i den digitala eran. Genom att använda sociala medier som organisationsverktyg och avvisa traditionella hierarkier, skapar dessa unga aktivister nya former av politiskt deltagande som överskrider nationsgränser.

Om protesterna kommer fortsätta att spridas globalt är svårt att förutspå, men det står klart att Generation Z har etablerat sig som en politisk kraft att räkna med i kampen mot korruption och för demokratiska rättigheter världen över.