Henrik Landerholms tid som generaldirektör för Myndigheten för psykologiskt försvar (MPF) under 2022 har kantats av kontroverser kring hans resor till Berlin, där hans särbo då bodde. Dagens Nyheter har tidigare rapporterat om säkerhetsincidenter orsakade av Landerholm, och Aftonbladet har avslöjat att skattebetalarna bekostat delar av dessa resor, vilka delvis varit av privat karaktär. MPF har bekräftat att de betalat för åtta flygresor till eller från Berlin för Landerholm under 2022, till en total kostnad av 41 127 kronor. Det centrala i kritiken mot Landerholm är bristen på transparens och redovisning kring dessa resor.
Denna bristande transparens accentueras av MPF:s oförmåga att dokumentera syftet med sex av de åtta resorna. Myndigheten kan varken bekräfta eller dementera om dessa resor gjordes i tjänsten eller av privata skäl. NWT, som begärt ut dokumentation kring resorna, har mötts av svaret att inga ytterligare handlingar avseende resornas motiv finns att tillgå. Detta väcker frågor om huruvida skattemedel använts korrekt och om Landerholm utnyttjat sin position för privata ändamål. Avsaknaden av tydlig dokumentation gör det svårt att bedöma resornas legitimitet och lämnar utrymme för spekulationer.
MPF:s svar till NWT indikerar att den interna kontrollen och redovisningen av resor varit bristfällig. Att myndigheten nu, efter mediegranskning, meddelar att de kommer att göra en förnyad bedömning av detaljerna kring de enskilda resorna tyder på att den initiala granskningen och godkännandeprocessen varit otillräcklig. Detta understryker vikten av tydliga riktlinjer och rutiner för att säkerställa att offentliga medel används på ett ansvarsfullt sätt. Det är anmärkningsvärt att en myndighet med ansvar för psykologiskt försvar, vilket innefattar att skydda mot informationspåverkan och desinformation, själv brister i transparens och öppenhet.
Avslöjandena kring Landerholms resor väcker frågor om ledarskap och ansvarstagande inom MPF. Som generaldirektör har Landerholm ett särskilt ansvar att upprätthålla högsta etiska standard och säkerställa att myndighetens resurser används effektivt och korrekt. Bristen på transparens kring resorna undergräver förtroendet för både Landerholm och MPF. Det är av yttersta vikt att offentliga tjänstemän agerar med integritet och att det finns mekanismer för att granska och utkräva ansvar.
Denna händelse belyser även behovet av tydligare regler och riktlinjer kring resor för offentliga tjänstemän. Det är viktigt att det finns klara bestämmelser om vilka typer av resor som är tillåtna, hur de ska dokumenteras och hur eventuella privata kostnader ska hanteras. En tydligare regelverk skulle minska risken för missbruk och öka transparensen. Det skulle även underlätta för myndigheter att hantera liknande situationer i framtiden.
Sammanfattningsvis har Henrik Landerholms resor till Berlin under hans tid som generaldirektör för MPF skapat en kontrovers kring användningen av skattemedel och bristande transparens. MPF:s oförmåga att redovisa syftet med sex av de åtta resorna väcker allvarliga frågor om huruvida offentliga medel använts korrekt. Myndighetens beslut att göra en förnyad bedömning av resorna indikerar att den interna kontrollen varit bristfällig. Händelsen understryker vikten av tydliga riktlinjer och rutiner för att säkerställa ansvarsfull användning av offentliga medel och vikten av transparens och ansvarstagande inom offentlig sektor. Det återstår att se vad MPF:s förnyade bedömning kommer att resultera i och vilka konsekvenser det kommer att få för Henrik Landerholm.
