Gripen-förhandlingarna går in i intensiv fas när Ukraina söker EU-stöd för att köpa stridsflygplan

Ukraina överväger köp av svenska Gripen med EU-finansiering

I en betydelsefull utveckling för svensk försvarsindustri framkom det nyligen att Ukraina visar intresse för att använda EU-stöd till inköp av svenska Gripen-flygplan. Beskedet lämnades av försvarsminister Pål Jonson (M) efter ett möte med Ukrainas nyutnämnde försvarsminister Mykhailo Fedorov i samband med EU:s försvarsministermöte.

”Genom de 90 miljarder euro som vi har kunnat säkra, vill Ukraina också använda en del av dessa medel för att börja finansiera Gripen-flygplan och uppbyggnaden av ett starkare luftförsvar,” förklarade Jonson efter samtalen.

EU har tidigare fattat beslut om att låna ut 90 miljarder euro till Ukraina, där en betydande del kan komma att användas för vapenköp. Detta skulle kunna innebära ett genombrott för svensk försvarsindustri på den internationella marknaden, särskilt i en tid då många europeiska länder ökar sina försvarsbudgetar.

På frågan om när ett eventuellt köp av Gripen skulle kunna bli aktuellt, kunde försvarsminister Jonson inte ge något exakt besked. Han betonade dock att arbetet pågår kontinuerligt och att dialogen med Ukraina är mycket intensiv.

”Vi arbetar med detta kontinuerligt och har en mycket intensiv dialog med Ukraina,” sade Jonson. Han tillade att Sverige även för samtal med andra länder om möjligheten att delta i finansieringen: ”Vi diskuterar också med andra länder om att ansluta sig och bidra med viss finansiering. Vi befinner oss i en intensiv fas.”

Gripen-systemet, utvecklat av Saab, har länge ansetts som ett kostnadseffektivt alternativ jämfört med andra avancerade stridsflygplan på marknaden. Flygplanet är känt för sin mångsidighet, avancerade teknik och relativt låga driftkostnader, vilket gör det attraktivt för länder som behöver modernisera sitt luftförsvar utan att spendera enorma summor.

För Ukraina skulle Gripen-flygplan betyda en väsentlig förstärkning av landets luftförsvarsförmåga, som har varit hårt ansträngd under kriget mot Ryssland. Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Ukraina efterlyst modern militär utrustning från västerländska allierade för att kunna försvara sitt luftrum effektivt.

En eventuell affär skulle också stärka de försvars- och säkerhetspolitiska banden mellan Sverige och Ukraina, något som blivit alltmer relevant i och med Sveriges pågående NATO-anslutningsprocess. För Sverige skulle en sådan export också kunna stärka försvarsindustrins internationella ställning och skapa arbetstillfällen inom högteknologisk tillverkning.

Förhandlingarna om ett potentiellt Gripen-köp sker samtidigt som flera andra NATO-länder också diskuterar eller redan har beslutat om leveranser av stridsflygplan till Ukraina. Bland annat har USA godkänt leverans av F-16-flygplan, medan flera europeiska länder har bidragit med äldre MiG-modeller.

Finansieringsfrågan har dock varit ett hinder för många av dessa affärer, och EU:s lånefinansiering på 90 miljarder euro öppnar nya möjligheter för Ukraina att diversifiera sina anskaffningar av militär utrustning.

Även om ett slutgiltigt beslut om köp av Gripen-flygplan ännu inte är fattat, indikerar de pågående samtalen att Sverige fortsätter att spela en aktiv roll i det internationella stödet till Ukraina. Den ”intensiva fas” som Jonson nämnde tyder på att konkreta steg kan komma att tas inom en relativt snar framtid, även om tidplanen fortfarande är oklar.