Ansökan om gruvtillstånd för sällsynta metaller möts av skilda åsikter

Gruvbolaget Greenna Mineral har lämnat in en ansökan om tillstånd för att bryta sällsynta jordartsmetaller, bly, niob och zirkonium i ett område i Östergötland. Ansökan har väckt delade meningar bland berörda myndigheter kring hur miljöskyddsaspekterna ska hanteras i tillståndsprocessen.

Länsstyrelsen i Östergötland har i sitt yttrande förordat att tillstånd kan beviljas, men med tydliga villkor för att skydda ekologiskt känsliga områden. Särskilt nämns Hålaveden naturreservat som ett område som kräver särskilda skyddsåtgärder.

”Vi ser att gruvdrift kan vara möjlig i området, men det är avgörande att tillståndet förenas med strikta villkor som säkerställer att naturvärdena i och kring Hålaveden bevaras”, uppger en representant från Länsstyrelsen när TT kontaktat dem för en kommentar.

Bergmästaren, som är den statliga tjänsteman som ansvarar för att pröva ansökningar om undersökningstillstånd och bearbetningskoncessioner enligt minerallagen, har dock en annan uppfattning. Enligt bergmästaren bör sådana miljövillkor istället hanteras i en senare miljöprövning, efter att själva koncessionen beviljats.

”Min ståndpunkt är att koncessionen bör beviljas, vilket vi också betonat i vårt yttrande till regeringen”, säger bergsingenjör Helena Kjellson i ett pressmeddelande från Sveriges geologiska undersökning (SGU).

Frågan om tillstånd för gruvbrytning av sällsynta jordartsmetaller har under senare år fått ökad uppmärksamhet i Sverige. Dessa metaller spelar en nyckelroll i den gröna omställningen och används i allt från vindkraftverk och elbilar till mobiltelefoner och annan avancerad elektronik. EU har klassificerat flera av dessa metaller som kritiska råmaterial på grund av deras ekonomiska betydelse och försörjningsrisker.

Sverige har betydande fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller, vilket har ökat intresset för prospektering och potentiell brytning. Samtidigt väcker gruvprojekt ofta frågor om miljöpåverkan och markanvändningskonflikter.

Niob och zirkonium, som också ingår i Greenna Minerals ansökan, är metaller med särskilt viktiga industriella tillämpningar. Niob används främst i specialstål och superlegeringar för flygindustrin och kärnkraftverk, medan zirkonium används i keramiska material, kärnbränslehöljen och vissa medicinska implantat.

Gruvnäringen i Sverige omfattas av en komplex tillståndsprocess där flera olika myndigheter är involverade. Efter att en bearbetningskoncession beviljats enligt minerallagen krävs ytterligare tillstånd enligt miljöbalken innan brytning kan påbörjas.

Företrädare för miljöorganisationer har uttryckt oro över den aktuella ansökan. ”Det är problematiskt om miljöhänsyn skjuts på framtiden i tillståndsprocessen. Vi har sett tidigare fall där miljövärden inte fått tillräckligt skydd när tillstånd väl är beviljade”, säger en talesperson för en lokal miljöorganisation.

Greenna Mineral har i sin ansökan framhållit att projektet kan skapa arbetstillfällen och bidra till Sveriges försörjning av strategiska mineraler. Bolaget har tidigare genomfört provborrningar i området och bedömer att fyndigheten har god ekonomisk potential.

Enligt experter inom gruvnäringen representerar den här typen av projekt en avvägning mellan nationella intressen av råvaruförsörjning och lokala miljö- och naturvårdsintressen.

”Sverige står inför viktiga beslut om hur vi ska hantera våra mineraltillgångar. Å ena sidan har vi behovet av metaller för den gröna omställningen, å andra sidan måste vi säkerställa att brytning sker på ett miljömässigt hållbart sätt”, säger en oberoende gruvexpert som TT har talat med.

Ansökan ligger nu hos regeringen för slutligt beslut. Enligt källor med insyn i processen kan ett beslut väntas inom de närmaste månaderna.