Översättningsfel i fågeldirektivet kan ha påverkat svenska skogsägare i åratal

En potentiell översättningsmiss i EU:s fågeldirektiv har skapat oro bland svenska skogsägare och kan ha lett till omotiverade avverkningsförbud under lång tid. Det handlar om hur ordet ”significant” översatts till svenska, ett ord som spelar en avgörande roll för när skogsavverkning kan förbjudas av miljöskäl.

I direktivets engelska originaltext framgår att en störning av fågellivet behöver vara ”significant” för att motivera avverkningsförbud. I den svenska översättningen har detta uttryck blivit ”inte saknar betydelse” – en formulering som sänker tröskeln betydligt för när myndigheter kan ingripa mot skogsbruk.

Den statliga skogsutredningen som presenterades i slutet av augusti innehåller en genomgång som visar att översättningen av ordet ”significant” skiljer sig mellan olika EU-länder. Detta har väckt starka reaktioner från bland annat Lantbrukarnas riksförbund (LRF).

”Regeringen måste tillsätta en haverikommission. Man behöver reda ut hur detta kunde ske,” säger Magnus Kindbom, chef på LRF Skogsägarna, som ser allvarligt på situationen.

Översättningsskillnaden kan ha lett till att svenska skogsägare behandlats strängare än motsvarande markägare i andra EU-länder, något som skulle strida mot principen om likabehandling inom unionen.

Familjefall visar på konsekvenserna

Ett konkret exempel på hur tolkningsfrågan kan påverka enskilda skogsägare är fallet med Kurt Hyttsten i Konäs i Åre kommun. År 2023 ansökte Hyttsten om att få avverka 37,5 hektar skog för att möjliggöra ett generationsskifte på familjens lantbruk.

Avverkningsplanerna stoppades dock när Skogsstyrelsen upptäckte spår av den rödlistade tretåiga hackspetten i området. Med hänvisning till bland annat fågeldirektivet förbjöd myndigheten avverkning på stora delar av marken. För att säkerställa att förbudet respekteras förenades beslutet med ett vite på 4 miljoner kronor för Kurt och hans fru.

”Om det stämmer att det handlar om en översättningsmiss är det en stor rättsskandal,” säger Kurts dotter Lia, som uttrycker försiktig optimism efter att översättningsfrågan uppmärksammats.

Familjen Hyttsten överklagade Skogsstyrelsens beslut och förra året beviljades ärendet prövningstillstånd i Mark- och miljööverdomstolen, där det nu väntar på avgörande. Huruvida översättningsfrågan kommer att påverka domstolens bedömning återstår att se.

”Jag vågar definitivt inte ta ut något i förskott,” säger Kurt Hyttsten, som väntar på att Mark- och miljööverdomstolen ska ta upp ärendet inom de närmaste månaderna.

Bredare konsekvenser för svensk skogspolitik

Frågan om översättningen av ”significant” är inte bara relevant för enskilda skogsägare som Hyttsten, utan kan få bredare konsekvenser för hela den svenska skogspolitiken och tolkningen av EU-direktiv i Sverige.

Om det visar sig att Sverige har tillämpat en strängare tolkning än vad som avsetts i det ursprungliga direktivet kan det leda till en omprövning av tidigare beslut och en översyn av nuvarande praxis hos svenska myndigheter.

Skogsbruket utgör en viktig del av Sveriges ekonomi och landsbygdsutveckling. Samtidigt balanserar näringen ständigt mellan produktionsintressen och miljöhänsyn, där skyddet av biologisk mångfald – inklusive hotade fågelarter – utgör en central aspekt.

Den aktuella debatten illustrerar den komplexa avvägningen mellan olika samhällsintressen och visar på vikten av korrekt översättning och tolkning av EU-direktiv när de implementeras i nationell lagstiftning och myndighetsutövning.

Mark- och miljööverdomstolens kommande avgörande i Hyttstens fall kan potentiellt bli vägledande för hur liknande situationer ska hanteras framöver och kan tvinga fram ett förtydligande från lagstiftarens sida kring den korrekta tolkningen av fågeldirektivet.