Haiti byter premiärminister – igen

En ny politisk kris har uppstått i Haiti efter att den sittande premiärministern Garry Fils-Aimé avskedats av landets övergångsråd. Beslutet tillkännagavs på fredagen med löftet att en efterträdare ska utses inom 30 dagar. Denna plötsliga förändring i ledarskapet kommer trots uppmaningar från USA om att upprätthålla politisk stabilitet i det krisdrabbade karibiska landet.

Fils-Aimé hade endast innehaft ämbetet sedan slutet av 2024, efter att hans föregångare Garry Conille också avskedades. Detta mönster av snabba ledarbyten illustrerar den fortsatta instabiliteten i Haitis politiska landskap, som präglats av kriser under flera år.

Övergångsrådet, som fattade beslutet att avsätta Fils-Aimé, etablerades under 2024 efter att landets dåvarande premiärminister tvingades avgå, delvis på grund av påtryckningar från USA. Rådet tillsattes med uppdraget att återställa en fungerande demokratisk ordning i ett land som hamnat i djup kris.

Vid tidpunkten för rådets bildande befann sig Haiti i ett tillstånd av närmast total samhällskollaps, där väpnade kriminella grupper kontrollerade stora delar av landet. Gängvåldet hade lett till en humanitär kris med hundratusentals internflyktingar, matbrist och kollapsad sjukvård.

En av övergångsrådets huvuduppgifter var att bana väg för nya parlamentsval och återupprätta demokratiska institutioner. Denna process har dock försenats kraftigt, och flera av rådets medlemmar har anklagats för korruption, vilket ytterligare komplicerat landets väg mot stabilitet.

Haitis politiska turbulens har en lång historia som förvärrats de senaste åren. Mordet på president Jovenel Moïse i juli 2021 skapade ett maktvakuum som bidragit till den nuvarande situationen. Därefter har landet styrts genom olika interimsarrangemang, men ingen stabil politisk lösning har etablerats.

USA, som historiskt haft stort inflytande över Haiti, har uttryckt oro över den senaste utvecklingen. Amerikanska utrikesdepartementet har vid upprepade tillfällen uppmanat till politisk stabilitet och en transparent demokratisk process i landet. Trots dessa uppmaningar fortsätter den politiska turbulensen.

Den internationella gemenskapen, inklusive FN och regionala organisationer som CARICOM (Karibiska gemenskapen), har försökt stödja Haiti genom olika insatser. En multinationell säkerhetsstyrka ledd av Kenya har nyligen börjat utplaceras i landet för att bekämpa gängvåldet, men effekten av denna insats är fortfarande osäker.

Fils-Aimés avskedande kommer vid en särskilt känslig tidpunkt då Haiti fortsätter att kämpa mot flera parallella kriser: förutom den politiska instabiliteten och gängvåldet står landet inför allvarliga ekonomiska utmaningar med hög inflation, utbredd fattigdom och bristande tillgång till grundläggande samhällsservice.

För Haitis befolkning, som redan lider av konsekvenserna av åratal av instabilitet, innebär den senaste politiska krisen ytterligare osäkerhet. Enligt humanitära organisationer lever omkring 60 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen, och över fyra miljoner människor är i akut behov av humanitärt bistånd.

Experter på regionen pekar på behovet av långsiktiga lösningar som går utöver kortsiktiga maktskiften. En hållbar väg framåt skulle kräva genuina reformer inom rättssystemet, säkerhetssektorn och valprocessen, tillsammans med åtgärder för att bekämpa den utbredda korruptionen.

Medan Haiti väntar på utnämningen av en ny premiärminister, förblir landets framtid osäker. Övergångsrådets förmåga att utse en ledare som kan samla brett stöd och hantera de många utmaningarna kommer att vara avgörande för om Haiti kan börja röra sig mot större stabilitet eller om landet kommer att fortsätta drabbas av återkommande politiska kriser.