Hegseth: Irans militära styrka är i princip utplånad

Efter USA:s militära operationer mot Iran går Pentagon ut med starka uttalanden om landets försvagade ställning i regionen. Under en presskonferens i Washington idag gav USA:s försvarsminister Pete Hegseth en skarp bedömning av situationen efter de senaste dagarnas konfrontation.

”Vi kontrollerar deras luftrum och deras flotta ligger på havets botten,” förklarade Hegseth med hänvisning till de omfattande militära aktioner som USA genomfört mot iranska mål.

Försvarsministern uttryckte sitt starka stöd för president Donald Trump och lovordade de militära insatserna som enligt honom har förändrat maktbalansen i Mellanöstern på ett avgörande sätt.

”Iran har utgjort ett hot mot USA och den fria världen i 47 år. Inte längre,” sade Hegseth bestämt till de samlade journalisterna.

Spänningarna mellan USA och Iran har präglat regionen sedan den iranska revolutionen 1979, då det teokratiska styret under ayatolla Khomeini tog makten. Relationen mellan länderna har sedan dess kännetecknats av djup misstro och återkommande konflikter.

Under de senaste åren har Irans kärnvapenprogram varit en särskilt stor källa till oro för västvärlden. Flera internationella överenskommelser, inklusive det så kallade JCPOA-avtalet från 2015, har syftat till att begränsa Irans möjligheter att anrika uran till vapenkvalitet.

Enligt Hegseth är Irans förmåga att anrika uran nu helt utraderad efter de amerikanska attackerna.

”De kommer aldrig att kunna producera några kärnvapen,” hävdade han med eftertryck.

Uttalandena kommer i ett läge där oljepriserna på världsmarknaden har reagerat kraftigt på utvecklingen. Brent-oljan steg över 5 procent under gårdagen, vilket reflekterar oron för en större regional konflikt som skulle kunna störa oljeexporten från Persiska viken.

Analytiker på internationella råvarumarknader följer situationen noga, särskilt med tanke på att Iran kontrollerar Hormuzsundet, genom vilket omkring en femtedel av världens oljeleveranser passerar.

Flera experter på Mellanöstern har dock uttryckt tvivel kring omfattningen av de amerikanska framgångarna. Sarah Baxter, forskare vid Institutet för Säkerhetspolitiska Studier i London, påpekar att Irans kärntekniska anläggningar är utspridda och delvis underjordiska.

”Att permanent eliminera Irans kärnvapenkapacitet skulle kräva en extremt omfattande operation. Det är oklart om USA verkligen har lyckats med detta,” säger hon till internationella medier.

Den amerikanska operationen har också mött blandade reaktioner från andra världsledare. Medan vissa allierade har uttryckt stöd, har Kina och Ryssland kraftigt fördömt vad de kallar ”aggression mot en suverän stat”.

EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanade till återhållsamhet och diplomatiska lösningar: ”Vi står inför risken för en regional eskalering som kan få allvarliga konsekvenser för hela världen.”

Irans president har ännu inte kommenterat Hegseths uttalanden, men landets utrikesminister Mohammad Javad Zarif skrev på X (tidigare Twitter) att ”USA kommer att ångra sin aggression” och att ”Iran aldrig kommer att kapitulera inför amerikansk imperialism.”

Militära experter påpekar att även om USA:s operationer har försvagat Irans konventionella militära kapacitet, har landet fortfarande betydande asymmetriska förmågor, inklusive stöd till regionala proxystyrkor som Hizbollah i Libanon och huthirebellerna i Jemen.

Hur denna utveckling kommer att påverka stabiliteten i Mellanöstern och den globala säkerhetssituationen återstår att se, men många bedömare varnar för att konflikten kan få långtgående konsekvenser för regionens framtid.