Pernilla Pernsjö delar sin historia om sonen som blev Foxtrots bombmakare

Under den uppmärksammade våldsvågen som skakade Sverige under 2023 blev Pernilla Pernsjös son känd för allmänheten som ”Foxtrots bombmakare”. Men för Pernilla själv började resan in i rättsväsendets korridorer långt tidigare – redan 2012 följde hon med sin son till en rättegång för första gången.

– Det här har såklart påverkat mig jättemycket, det har varit en otroligt lång resa. Han är 28 idag och även om det har varit bättre i omgångar så har det aldrig varit lätt, berättar Pernilla.

Nyligen bjöds hon in av Södertälje kommun för att dela sina erfarenheter med kommunens lärare. I en tid då gängkriminalitet och ungdomsvåld dominerar samhällsdebatten blir Pernillas perspektiv som förälder särskilt värdefullt för skolpersonal som möter unga i riskzonen varje dag.

Foxtrots-gänget har under de senaste åren vuxit till ett av Sveriges mest våldsamma kriminella nätverk. Enligt polisen har gänget kopplingar till flera sprängdåd och skjutningar runt om i landet. Rollen som bombmakare är central i denna typ av verksamhet, där specialistkompetens används för att skapa skräck och utöva påtryckningar mot rivaliserande gäng.

Vägen från att vara en tonåring med problem till att bli en central figur i ett av landets mest ökända kriminella nätverk är något Pernilla har fått bevittna på nära håll. Under mötet med Södertäljes lärarkår betonade hon vikten av tidiga insatser och samverkan mellan skola, socialtjänst och föräldrar.

För kommunens del är initiativet att bjuda in Pernilla ett led i det förebyggande arbetet mot gängkriminalitet. Södertälje har under flera år arbetat aktivt med olika program för att motverka rekryteringen till kriminella nätverk, och erfarenheter från föräldrar som Pernilla ger ett unikt perspektiv i detta arbete.

– Det finns flera tecken man kan vara uppmärksam på, saker jag önskar att någon hade påpekat för mig när min son var yngre, säger Pernilla under sitt anförande.

Statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå) visar att personer som hamnar i kriminalitet ofta uppvisar riskfaktorer redan i tidig ålder. Det kan handla om skolproblem, missbruk i familjen eller umgänge med kriminella vänner. För lärare, som ofta är bland de första att upptäcka dessa varningssignaler, kan kunskap om dessa mönster vara avgörande.

Pernillas historia väcker också frågor om samhällets stöd till föräldrar vars barn hamnar i kriminalitet. Många vittnar om en känsla av maktlöshet och att de inte får tillräckligt med hjälp från myndigheter. Socialtjänsten i många kommuner rapporterar samtidigt om resursbrist och svårigheter att nå fram till familjer i kris.

Under de senaste åren har flera kommuner, däribland Södertälje, utvecklat särskilda föräldrastödsprogram riktade mot familjer vars barn riskerar att hamna i eller redan befinner sig i kriminella miljöer. Forskning visar att denna typ av insatser kan ha god effekt om de sätts in tidigt.

Bland åhörarna på Pernillas föreläsning fanns både lärare, skolledare och representanter från socialtjänsten. Flera uttryckte efteråt att de fått nya insikter om hur de kan upptäcka och reagera på varningssignaler hos elever.

– Vi möter många barn som befinner sig i riskzonen, och Pernillas berättelse ger oss ett viktigt perspektiv på hur vi kan arbeta förebyggande, säger en av de närvarande lärarna.

För Pernilla själv är föreläsningsverksamheten ett sätt att försöka göra något konstruktivt av de svåra erfarenheter hon haft. Hon hoppas kunna bidra till att andra familjer kan få hjälp innan problemen går för långt.

– Om jag kan hjälpa till så att bara en enda familj slipper gå igenom det jag har upplevt, då är det värt all möda, avslutar hon.