Hur säkerheten kommer att förstärkas i Region Gävleborg efter ambulansattacken

Efter det tragiska mordet på en ambulanssjuksköterska i Harmånger presenterar Region Gävleborg nu en rad åtgärder för att förbättra säkerheten för ambulanspersonal. Tre konkreta förändringar ska implementeras för att minska risken för liknande händelser i framtiden.

Ambulanspersonal kommer framöver att få tillgång till patientjournaler som är lättare att förstå och tolka. Dessutom ska all personal utbildas i lågaffektivt bemötande, en metod som syftar till att lugna stressade eller aggressiva situationer. Slutligen införs en ny metod för att bedöma risken för våld i samband med ambulansutryckningar.

Åtgärderna kommer som en direkt reaktion på den uppmärksammade händelsen i Nordanstig kommun i slutet av september, där en ambulanssjuksköterska knivhöggs till döds av en person som själv hade ringt efter hjälp. Den 26-årige gärningspersonen dömdes senare till 18 års fängelse för mordet.

”Detta är första steget i en rad åtgärder som vi nu vidtar för att säkerställa våra medarbetares säkerhet,” säger en representant för Region Gävleborg till P4 Gävleborg, som först rapporterade om de nya åtgärderna.

Fallet skakade hela vårdsamhället i Sverige och väckte en nationell debatt om ambulanspersonalens arbetsmiljö och säkerhet. Statistik från Arbetsmiljöverket visar att hot och våld mot ambulanspersonal har ökat under de senaste åren. Endast under 2022 rapporterades över 250 incidenter där ambulanspersonal utsattes för hot eller våld i tjänsten.

Den förbättrade tillgången till patientjournaler innebär att ambulanspersonal snabbare och tydligare kan få information om patientens bakgrund och eventuella riskfaktorer. Information som tidigare varit svårtolkad eller splittrad i olika journalsystem ska nu göras mer tillgänglig och begriplig.

”Det handlar om att vår personal ska ha rätt information vid rätt tillfälle. Viktiga uppgifter om tidigare hotfull eller våldsam beteende måste vara lätta att upptäcka,” förklarar regionens säkerhetssamordnare.

Utbildningen i lågaffektivt bemötande bygger på etablerade metoder från psykiatrin och syftar till att ge personalen verktyg för att hantera potentiellt farliga situationer. Genom rätt kroppsspråk, röstläge och ordval kan spända situationer ofta deeskaleras innan de övergår i våld.

Den nya riskbedömningsmetoden kommer att integreras i larmcentralernas arbete, så att ambulanspersonal redan innan ankomst till platsen kan få en preliminär bedömning av eventuella säkerhetsrisker.

Fackförbundet Kommunal, som representerar många ambulanssjuksköterskor, välkomnar åtgärderna men efterlyser fler konkreta insatser.

”Det här är viktiga första steg, men vi behöver också se över bemanningen på ambulanser i glesbygd och möjligheten till utökad polissamverkan vid utryckningar där risken för våld bedöms vara hög,” säger en facklig representant.

Händelsen i Harmånger är inte unik. Liknande fall har inträffat på andra håll i landet, och internationell forskning visar att ambulanspersonal är en särskilt utsatt yrkesgrupp när det gäller arbetsplatsrelaterat våld.

Region Gävleborg har meddelat att ytterligare säkerhetsåtgärder kommer att presenteras under de kommande månaderna. Ett nära samarbete med polis och andra blåljusmyndigheter står högt på agendan.

”Vi måste göra allt vi kan för att förhindra att något liknande händer igen. Våra medarbetare ska känna sig trygga när de åker ut för att rädda liv,” avslutar regionens hälso- och sjukvårdsdirektör.

Åtgärderna kommer att implementeras successivt under det kommande halvåret, och effekterna ska utvärderas kontinuerligt för att säkerställa att de ger önskat resultat.