I mitten av den ekonomiska elitens årliga möte i Davos varnar nu Internationella valutafondens chef Kristalina Georgieva för de potentiellt allvarliga konsekvenserna av ökade handelsspänningar mellan USA och Europa. Hennes uttalanden kommer i en tid när Donald Trumps handelshot mot åtta europeiska länder skapar oro på världsmarknaden.

”Vi har kört alla möjliga simuleringar av vad som kan hända, och vad vi ser i dessa simuleringar är att vi avviker från att hålla handeln på rätt spår. Det kan hämma tillväxten,” sade Georgieva i en intervju med Bloomberg under World Economic Forum i den schweiziska alpstaden.

Uttalandet kommer efter att den tidigare amerikanska presidenten, som nu siktar på en återkomst till Vita huset, hotat med att införa strafftullar mot åtta europeiska länder om han inte tillåts köpa Grönland. Detta oväntade utspel har skapat diplomatisk turbulens och ekonomisk osäkerhet i en redan ansträngd global handelskontext.

Europeiska unionen överväger nu motåtgärder mot de amerikanska hoten, vilket riskerar att eskalera till ett fullskaligt handelskrig mellan två av världens största ekonomiska block. Analytiker varnar för att detta scenario skulle kunna få allvarliga konsekvenser för den globala leveranskedjan, investeringar och konsumentpriser på båda sidor av Atlanten.

Trots de oroväckande signalerna betonar Georgieva vikten av att hitta diplomatiska lösningar. ”Den bästa vägen framåt är att hitta en väg till en överenskommelse,” säger hon, samtidigt som hon understryker att det ännu är för tidigt att mer exakt bedöma effekterna av en eventuell handelskonflikt.

De spända relationerna mellan USA och EU är inte nya. Under Trumps tidigare presidentperiod införde han tullar på europeiskt stål och aluminium, vilket ledde till motåtgärder från EU:s sida. Många ekonomiska bedömare ser nu risken för att denna dynamik kan återupprepas, men i större skala och med mer omfattande konsekvenser för den globala ekonomin.

Ironiskt nog kommer dessa spänningar i en tid när IMF faktiskt ser ljusare på den globala ekonomiska utvecklingen. I måndags höjde valutafonden sin globala tillväxtprognos för 2026 till 3,3 procent, en ökning med 0,2 procentenheter från tidigare bedömningar. Samtidigt varnade dock IMF för att geopolitisk oro utgör en betydande risk för denna positiva prognos.

Den aktuella situationen kring Grönland har djupare geopolitiska dimensioner än bara handelsfrågor. Den strategiskt belägna ön, som tillhör Danmark men har omfattande självstyre, har blivit allt viktigare i den globala maktbalansen, inte minst på grund av dess rika naturtillgångar och geografiska läge i Arktis. Trumps tidigare intresse för att ”köpa” Grönland avfärdades av både danska och grönländska myndigheter som absurt.

Ekonomiska experter pekar på att ökade handelshinder mellan USA och Europa skulle kunna påverka viktiga sektorer som bilindustrin, läkemedel, livsmedel och teknologi. Särskilt små och medelstora företag, som ofta har mindre marginaler att hantera ökade kostnader, skulle kunna drabbas hårt.

För EU kommer utmaningen vara att balansera behovet av att försvara sina ekonomiska intressen mot risken för en spiral av ökade tullar och handelshinder. Bryssels strateger arbetar redan med scenarier för hur man ska reagera på eventuella amerikanska åtgärder, samtidigt som man försöker hålla dörren öppen för förhandlingar.

I slutändan betonar Georgieva att den globala ekonomin är sammankopplad på ett sätt som gör att ingen vinner på ett handelskrig. ”Vi har sett hur handelsintegrationen har lyft miljoner människor ur fattigdom och skapat välstånd över hela världen. Att vända den trenden skulle vara ett historiskt misstag,” konstaterar IMF-chefen.

Medan världens ekonomiska och politiska ledare fortsätter sina diskussioner i Davos, står mycket på spel för den globala ekonomin under de kommande månaderna. Hur denna handelskonflikt utvecklas kan bli avgörande för om världen fortsätter på vägen mot ekonomisk integration eller om vi ser början på en ny era av ekonomisk nationalism och protektionism.