Ingen vill bygga vindkraft i Sverige längre

Vindkraftsinvesteringar i Sverige når bottenläge

Investeringarna i ny vindkraft har nästan helt stannat av i Sverige. Under tre av fjolårets fyra kvartal placerades inte en enda order på nya vindkraftverk, vilket innebär att intresset för nyinvesteringar har sjunkit till nivåer som inte setts sedan vindkraftens barndom i landet.

”För tillfället är investeringsbesluten för vindkraft nära noll,” säger Anton Johansson, analysansvarig på Green Power Sweden.

Trots detta fortsätter vindkraften att expandera i Sverige, men detta sker uteslutande baserat på äldre investeringsbeslut. Enligt branschexperter väntas denna expansion avstanna inom ett par år när dessa redan beslutade projekt är färdigställda, vilket kan leda till en period med mycket få nya vindkraftverk.

Situationen skiljer sig markant från utvecklingen i övriga Europa och globalt, där utbyggnaden fortsätter i hög takt. Denna skillnad har börjat få konsekvenser för den svenska vindkraftsbranschen.

”Vi ser nu också att vissa företag väljer att lämna Sverige,” förklarar Johansson.

Låga elpriser gör det svårt att räkna hem nya projekt, men branschen pekar främst på politik och regleringar som de största osäkerhetsfaktorerna. Vindkraftsindustrin hävdar att investeringsklimatet har försämrats avsevärt under senare år.

”Investerare och företag i Sverige möter betydligt högre politisk och regulatorisk risk,” säger Johansson.

Ett specifikt problem som branschen lyfter fram är de omfattande statliga subventioner som kärnkraften mottar. Enligt vindkraftsbranschen snedvrider detta konkurrensen och skapar inte jämlika förutsättningar på elmarknaden, vilket ytterligare hämmar viljan att investera i nya vindkraftsprojekt.

Sverige har för närvarande ett elöverskott och exporterar rekordmycket el till grannländerna, vilket har bidragit till de låga elpriserna. Detta faktum har lett till frågor om huruvida Sverige verkligen behöver mer elproduktion.

”Det är tydligt att vi för närvarande har ett överskott. Men vad många inte tar hänsyn till är att vi har mycket ambitiösa elektrifieringsmål,” säger Anton Johansson och syftar på den pågående industriella omställningen där fossila bränslen ska ersättas med elektricitet.

Flera studier har visat att många vindkraftsbolag har svårt att gå med vinst under rådande marknadsförhållanden, vilket har lett till konkurser inom sektorn. Situationen är särskilt ansträngd i norra Sverige där elöverskottet är som störst.

”Marknadssituationen i norra Sverige är den mest pressade. Projekt där har ofta svårare att vara lönsamma just nu eftersom elöverskottet där är störst, då flera elintensiva projekt har försenats,” förklarar Johansson.

Han betonar dock att investeringar i vindkraft är långsiktiga åtaganden: ”Det är viktigt att komma ihåg att detta är en investering på 35 till 40 år. Så den nuvarande situationen kommer inte att vara representativ för investeringens övergripande lönsamhetsprofil.”

Branschens oro handlar inte bara om dagens lönsamhetsproblem utan även om Sveriges förmåga att möta framtida elbehov. Med de ambitiösa elektrifieringsmål som finns inom industri, transport och andra sektorer, varnar experter för att dagens överskott snabbt kan vändas till underskott om inte investeringstakten ökar.

Situationen skapar en paradox i den svenska energipolitiken: samtidigt som landet har ett kortsiktigt elöverskott riskerar den långsiktiga elförsörjningen att äventyras om inte nya investeringsbeslut tas inom en snar framtid. Vindkraftsbranschen efterlyser därför mer stabila politiska förutsättningar och ett regelverk som möjliggör långsiktiga investeringar i förnybar energi.