I mitten av januari införde Iran en landsomfattande blockering av kommunikationsvägar i samband med omfattande regeringskritiska protester som skakade landet. Nu meddelar myndigheterna att situationen snart kommer att normaliseras.

”Internet kommer gradvis att återgå till normal drift under denna vecka,” meddelade Hossein Afshin, en av Irans vicepresidenter, under ett uttalande i statlig television på måndagen.

Nedstängningen av internettjänster har varit en av flera åtgärder som den iranska regimen vidtagit för att kväva protesterna som blossat upp i olika delar av landet. Denna typ av digital isolering har blivit ett allt vanligare verktyg för auktoritära regimer när de möter inhemsk opposition och folkligt missnöje.

Under söndagen noterade observatörer en tillfällig lättnad i restriktionerna då begränsad internetåtkomst återställdes för vissa utländska webbplatser, däribland sökmotorn Google. Denna öppning visade sig dock vara högst selektiv. När användare försökte klicka på länkar i sökresultaten var dessa fortfarande blockerade på måndagen, vilket illustrerar hur de iranska myndigheterna fortsätter att utöva kontroll över informationsflödet.

Internetblockeringar har allvarliga konsekvenser för det iranska samhället, inte minst för företag, utbildningsväsendet och sjukvården som är beroende av digitala tjänster. Landets redan ansträngda ekonomi, hårt drabbad av internationella sanktioner, tar ytterligare skada när digitala plattformar begränsas.

Enligt oberoende bedömare kan den gradvisa återgången till normalt internet ses som ett tecken på att regimen anser sig ha fått kontroll över protesterna. Samtidigt pekar människorättsorganisationer på att nedstängningen har försvårat dokumentation av eventuella övergrepp mot demonstranter.

De senaste protesterna utgör en av flera vågor av folkligt motstånd som Iran har upplevt under det senaste decenniet. Frustrationen grundar sig i ekonomiska svårigheter, begränsade politiska friheter och sociala restriktioner som många iranier, särskilt den yngre generationen, upplever som förtryckande.

Internationella samfundet har uttryckt oro över Irans agerande. Flera västländer har kritiserat internetblockeringarna som en kränkning av yttrandefriheten och rätten till information. FN:s människorättskommissariat har tidigare framhållit att tillgång till internet bör betraktas som en grundläggande rättighet i det moderna samhället.

För Irans tech-sektor, som trots sanktioner utvecklats till en av regionens mest dynamiska, innebär nedstängningarna ett allvarligt bakslag. Många startups och digitala företag har tvingats pausa sin verksamhet eller hitta kreativa sätt att fortsätta fungera under den digitala isoleringen.

Det återstår att se om återställandet av internettjänster verkligen kommer att genomföras fullt ut som utlovat. Tidigare erfarenheter från liknande situationer i Iran och andra länder visar att regimer ofta bibehåller vissa filtreringsmekanismer även efter att de officiellt hävt blockeringar.

Experter på digital övervakning varnar också för att iranska myndigheter kan använda tillfället att implementera mer sofistikerade övervakningsverktyg när internet återställs, vilket skulle kunna göra framtida protester svårare att organisera via digitala kanaler.

För den genomsnittlige iraniern innebär löftet om återställt internet ett litet ljus i mörkret, men många förblir skeptiska till regimens intentioner och fruktar att den digitala friheten kommer att förbli begränsad på lång sikt.

Medan världens uppmärksamhet riktas mot andra internationella konflikter fortsätter kampen mellan det iranska folket och landets ledning att utvecklas i skuggan av censur och kontroll – ett mönster som blivit alltför bekant i landets moderna historia.