Iran klassificerar EU:s militära styrkor som terroristorganisationer

Europeiska unionens medlemsländer nådde på torsdagen en överenskommelse om att klassa Irans revolutionsgarde som en terrororganisation, ett beslut som kommer efter den senaste tidens våldsamma tillslag mot demonstrationer i Iran. Enligt rapporter ska tusentals aktivister ha dödats under protesterna, vilket har skapat starka internationella reaktioner.

Revolutionsgardet, som är en mäktig militär gren inom Irans säkerhetsapparat, består av markstyrkor, flygvapen, marin, underrättelsetjänst och specialförband. Dess främsta uppdrag är att skydda den islamiska regimen i Iran och upprätthålla landets teokratiska styrelseskick. Med EU:s terrorklassning likställs nu Revolutionsgardet med grupper som Hamas och al-Qaida.

Som svar på EU:s beslut meddelade Iran på måndagen att man kommer att vidta motåtgärder. Beskedet framfördes av Mohammad Bagher Qalibaf, talman i Irans parlament och tidigare medlem i Revolutionsgardet.

”Detta beslut är ett allvarligt steg mot ökad spänning i regionen,” säger Qalibaf enligt statliga iranska medier. ”Iran kommer inte att stå passivt inför denna provokation från europeiska länder.”

Relationen mellan EU och Iran har under de senaste åren försämrats kraftigt. Förutom den hårda behandlingen av demonstranter har Iran även kritiserats för sitt kärnvapenprogram och för att ha levererat drönare till Ryssland som används i kriget mot Ukraina.

Revolutionsgardet, som grundades efter den islamiska revolutionen 1979, är inte bara en militär styrka utan också en ekonomisk maktfaktor som kontrollerar betydande delar av Irans ekonomi. Enligt experter har gardet intressen i allt från byggnadsprojekt och oljeindustrin till telekommunikation och läkemedelsproduktion.

”Terrorklassningen kan få omfattande ekonomiska konsekvenser, eftersom det begränsar möjligheterna för europeiska företag att göra affärer med organisationer kopplade till Revolutionsgardet,” säger Mahmoud Sadri, professor i internationella relationer vid Stockholms universitet. ”Det kan förvärra Irans redan ansträngda ekonomi, som lider av hårda internationella sanktioner.”

Beslutet från EU följer en liknande linje som USA tog 2019, när den dåvarande Trump-administrationen placerade Revolutionsgardet på sin lista över utländska terrororganisationer. Det var första gången USA klassade en del av ett annat lands väpnade styrkor som en terrororganisation.

Terrorstämpeln innebär att EU kan frysa tillgångar tillhörande Revolutionsgardet och personer kopplade till organisationen. Det blir också olagligt för EU-medborgare att tillhandahålla medel eller ekonomiska resurser till dem som finns med på terrorlistan.

Trots de potentiella konsekvenserna är det fortfarande oklart vilken praktisk betydelse Irans svarsåtgärder kommer att få. Diplomatiska källor pekar på att både EU:s och Irans beslut främst kan vara symboliska markeringar i en långvarig konflikt mellan västvärlden och den iranska regimen.

”Vi ser en fortsatt eskalering av retoriken från båda sidor, men det är viktigt att notera att diplomatiska kanaler fortfarande hålls öppna,” säger Anna Lindh, utrikespolitisk analytiker vid Utrikespolitiska Institutet. ”Både EU och Iran har mycket att förlora på en fullständig diplomatisk brytning.”

Protesterna i Iran, som började efter 22-åriga Mahsa Aminis död i moralpolis förvar i september 2022, har utvecklats till den största utmaningen mot regimen på flera decennier. Trots hårda ingripanden från säkerhetsstyrkor, inklusive Revolutionsgardet, har demonstrationerna fortsatt i olika former över hela landet.

Enligt människorättsorganisationer har mer än 500 demonstranter dödats och tusentals arresterats sedan protesterna började. Många aktivister har också dömts till dödsstraff i rättegångar som internationella observatörer beskriver som orättvisa.