Krigets dolda klimatpåverkan – osynliga miljökostnader i konflikten

Under de två första veckorna av kriget i Iran genererades utsläpp på hela fem miljoner ton växthusgaser, enligt en analys från Climate and Community Institute. Dessa siffror motsvarar utsläppen från ett medelstort fossilbränsleintensivt land som Kuwait – eller de sammanlagda utsläppen från 84 av världens länder med lägst utsläpp under samma tidsperiod, rapporterar The Guardian.

– Man kan tänka att krig i sig är en mycket direkt form av våld, men miljöförändringar kan vara en långsammare typ av våld, säger Gustav Cederlöf, docent i sociala och miljöstudier vid Göteborgs universitet.

Trots att brinnande oljeanläggningar ofta får stort medialt utrymme i bildrapportering från krigszonerna, visar analysen att förstörda byggnader står för den största delen av krigets uppskattade koldioxidkostnad. Enligt uppgifter från Irans Röda Halvmåne förstördes cirka 20 000 civila byggnader under de första två veckorna, vilket motsvarar utsläpp på 2,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter.

Tunga stridsflygplan som flyger långa sträckor, tillsammans med fartyg och fordon, beräknas ha bidragit med ytterligare 529 000 ton koldioxidekvivalenter. Analysen från Climate and Community Institute omfattade flera olika faktorer, förklarar Gustav Cederlöf.

– Som ett ytterligare steg beräknade de inte bara bränslet som använts utan också utsläppen från produktionen av flygplan och ammunition, säger han.

Krigets miljöeffekter sträcker sig dock långt bortom de direkta koldioxidutsläppen. Annica Waleij, senior analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), lyfter fram dronkriget i Ukraina som ett exempel på långsiktiga miljökonsekvenser som är svåra att mäta. Nedskjutna drönare som lämnas kvar på åkrar och betesmarker påverkar både jordbruk och biologisk mångfald.

– Fiberoptiken som dessa enorma mängder drönare för med sig påverkar fåglar. Detta är viktiga överflygningsområden för flyttfåglar, där mycket skräp hamnar och fåglar fastnar i det, förklarar Waleij.

Hon lyfter samtidigt fram Ukraina som ett positivt exempel på miljöövervakning i krigstid.

– De har verkligen gjort ett fantastiskt arbete med att försöka kartlägga vad som hände, var det hände och vem som kan hållas ansvarig i framtiden, säger hon.

Genèvekonventionen innehåller regler som förbjuder krigstaktik som skadar miljön i en annan stats territorium. Men dessa regler tycks spela allt mindre roll i moderna konflikter, påpekar Waleij.

– Man ska faktiskt inte bomba en oljeanläggning eller ett kraftverk. Det är ett krigsbrott. Ja, det får miljöeffekter, men det allvarliga är kanske att man helt bortser från internationell rätt – och den skyddar natur och miljö, säger hon.

Klimat- och miljöforskare pekar på att krigets konsekvenser för miljön ofta hamnar i skymundan när den direkta humanitära katastrofen dominerar rapporteringen. Samtidigt kan miljöskadorna ha långvariga konsekvenser för befolkningens hälsa, livsmedelsförsörjning och tillgång till rent vatten långt efter att striderna upphört.

Forskare betonar också att miljöpåverkan från krig och konflikter behöver inkluderas tydligare i globala klimatberäkningar. Militära aktiviteter har historiskt sett ofta undantagits från klimatrapportering, trots att de kan stå för betydande utsläpp, särskilt under intensiva konfliktperioder.

Med den ökande intensiteten i moderna konflikter, där infrastruktur systematiskt angrips och stora mängder ammunition används, blir krigets miljöfotavtryck allt viktigare att förstå – inte minst för det framtida återuppbyggnadsarbetet i drabbade områden.