Iransk statstelevision rapporterar över 3 000 döda i protester

Efter omfattande protester i Iran har myndigheterna för första gången offentliggjort officiella dödssiffror, där man uppger att 2 427 personer har mist livet. Enligt det korta meddelandet från iranska myndigheter tillhör dessa dödsfall antingen civilbefolkningen eller landets säkerhetsstyrkor, men det framgår inte vilka de övriga omkomna är.

De officiella siffrorna står i stark kontrast till vad internationella organisationer rapporterar. Den USA-baserade människorättsorganisationen HRANA, som samlar in och analyserar information inifrån Iran, hävdar att över 4 500 människor har dött. Organisationen menar dessutom att så många som 13 000 personer kan ha dödats av polis och säkerhetsstyrkor under protesterna som skakat landet.

Förra veckan erkände Irans högste ledare, ayatolla Ali Khamenei, för första gången offentligt att ”flera tusen” människor hade omkommit i samband med protesterna. Han lade dock skulden för dödsfallen på USA, utan att presentera några konkreta bevis för detta påstående.

De omfattande protesterna i Iran började hösten 2022 efter att den 22-åriga kurdisk-iranska kvinnan Mahsa Amini dog i moralpolis custody efter att ha gripits för att inte ha burit sin hijab enligt regimens regler. Hennes död utlöste landsomfattande demonstrationer med krav på ökad frihet och rättigheter för kvinnor, vilket senare utvecklades till bredare protester mot den teokratiska regimen.

Diskrepansen mellan myndigheternas siffror och internationella organisationers uppskattningar speglar den informationskontroll som råder i landet. Iran har under protesterna begränsat internettillgång och försvårat för oberoende journalister att rapportera om händelseutvecklingen, vilket gjort att mycket av informationen kommer från aktivister och underjordiska nätverk.

Amnesty International och andra människorättsorganisationer har upprepade gånger uttryckt oro över det hårda tillslaget mot demonstranter. Enligt deras uppgifter har tusentals människor arresterats, och flera har dömts till döden för sitt deltagande i protesterna.

Den iranska regimen har konsekvent beskrivit protesterna som utländskt orkestrerade försök att destabilisera landet. Statliga medier har framställt demonstrationerna som ”upplopp” och beskyllt västmakter, särskilt USA och Israel, för att ligga bakom oroligheterna.

Regimens erkännande av dödsfallen, om än med betydligt lägre siffror än oberoende källors uppskattningar, kan ses som ett ovanligt medgivande från ett styre som sällan bekräftar omfattningen av inrikespolitiska problem.

Protesterna i Iran representerar en av de största utmaningarna mot den islamiska republikens styre sedan revolutionen 1979. Till skillnad från tidigare proteströrelser, som främst fokuserat på ekonomiska frågor eller påstått valfusk, har den senaste vågen uttryckligen ifrågasatt själva grundvalarna för det teokratiska styret.

Reaktionerna från det internationella samfundet har varierat, där flera västländer har infört nya sanktioner mot regimen för dess våldsamma hantering av demonstrationerna. FN:s människorättsråd har tillsatt en undersökningskommission för att granska påstådda människorättsbrott i samband med protesterna.

Irans erkännande kommer vid en tidpunkt då landet står inför flera utmaningar, både inrikes och utrikes. Förutom de ekonomiska svårigheterna som förvärrats av internationella sanktioner, befinner sig landet i en allt mer spänd situation gällande sitt kärnenergiprogram och sitt stöd till olika väpnade grupper i regionen.

Trots det hårda förtrycket fortsätter den iranska civilbefolkningen att på olika sätt uttrycka sitt missnöje med regimen, om än i mindre skala än under höjdpunkten av protesterna. Många bedömare menar att landets unga befolkning, där majoriteten är födda efter revolutionen, utgör en fortsatt utmaning för det religiösa styret.