IS nederlag och kvarvarande hot:
År 2019 led Islamiska staten (IS) ett förkrossande nederlag i Syrien, vilket markerade slutet för deras så kallade kalifat. Trots detta kvarstår IS-anhängare, särskilt i de östra delarna av landet nära gränsen till Irak. Dessa anhängare opererar i form av sovande celler och mindre grupper, och utgör en fortsatt risk för återuppblivande våldsamheter. Experter varnar för att IS kan återaktivera sig, precis som de gjort i andra delar av den muslimska världen. Professor Mohammad Fazlhashemi vid Uppsala universitet betonar faran med dessa kvarvarande celler och deras potential att återuppta terroraktiviteter.
Hayat Tahrir al-Sham (HTS) och den politiska dynamiken:
Jihadistgruppen HTS, som nu kontrollerar delar av Syrien, har deklarerat att de distanserar sig från IS. Dock menar Fazlhashemi att det rådande politiska läget kan leda till oförutsedda konsekvenser. Han drar paralleller till situationen i Egypten efter Hosni Mubaraks fall, där Muslimska brödraskapet kom till makten och gradvis anammade mer fundamentalistiska åsikter för att vinna stöd. Fazlhashemi varnar för att en liknande utveckling kan ske i Syrien, där HTS kan närma sig mer extrema ideologier för att säkra sin maktposition.
HTS och IS – svurna fiender:
Orwa Ajjoub, doktorand vid Malmö universitet och expert på jihadistgrupper i Syrien, beskriver HTS och IS som "svurna fiender". Han menar att HTS strävar efter att utplåna IS närvaro i Syrien. Ajjoub tror att ett stabilt inrikespolitiskt läge och goda internationella relationer är avgörande för att HTS ska lyckas med detta. Utmaningen ligger i att navigera det komplexa politiska landskapet och samtidigt bekämpa det kvarvarande hotet från IS.
IS-flaggan och dess symbolik:
Den svarta flaggan med den vita shahada-inskriften är IS kännetecken. Orwa Ajjoub har under sitt fältarbete i Syrien observerat att flaggan även används av vissa konservativa muslimer utan att nödvändigtvis signalera IS-sympatier. Enligt Ajjoub handlar det för vissa om en markering av muslimsk identitet snarare än ett uttryck för stöd till IS.
Tolkningen av IS-symboler:
Professor Fazlhashemi är dock skeptisk till denna tolkning. Han menar att det finns otaliga variationer av shahada-inskriften, men att IS-flaggan är unik och tydligt förknippad med terrorgruppen. Att bära eller visa upp flaggan är därför antingen ett tecken på okunskap eller ett uttryck för stöd eller sympati för IS, enligt Fazlhashemi. Debatten om flaggans betydelse belyser komplexiteten i att identifiera och hantera IS-sympatier i regionen.
Slutsats:
Sammanfattningsvis kvarstår hotet från IS i Syrien trots deras territoriella nederlag. Sovande celler och mindre grupper utgör en fortsatt risk, och den politiska dynamiken i landet skapar en grogrund för potentiell återuppblivande våldsamheter. HTS, som nu kontrollerar delar av Syrien, har deklarerat IS som sin fiende, men deras strategi för att bekämpa terrorgruppen är komplicerad av det instabila politiska läget. Tolkningen av symboler som IS-flaggan ytterligare komplicerar bilden och belyser svårigheterna i att identifiera och hantera IS-sympatier i regionen.
