Israel i Eurovision orsakar stor kris för EBU

Flera TV-bolag hotar bojkotta Eurovision på grund av Israel

Flera europeiska TV-bolag, däribland från Nederländerna, Spanien och Irland, har hotat att bojkotta Eurovision Song Contest om Israel tillåts delta i tävlingen. Anledningen är kriget i Gaza. Samtidigt har Europeiska Radio- och TV-unionen (EBU) kallat till ett möte i november där de olika europeiska radio- och TV-bolagen ska rösta i frågan.

Carolina Norén, programledare som i många år kommenterat Eurovision för Sveriges Radio, beskriver situationen som ”extremt ovanlig”.

– Jag har bevakat tävlingen sedan 1999 och har definitivt inte upplevt något liknande. Jag tror att det som har hänt är att det har blivit en ohållbar situation för EBU, säger Norén.

Hon menar att det som sker nu är ett bevis på att tävlingen har kapats av världspolitiken och tillägger att vi ser baksidan av att tävlingen har blivit så populär. Det ökade intresset har även medfört ökad politisk uppmärksamhet och därmed också mer komplexa utmaningar för arrangörerna.

Grundtanken med Eurovision är att det ska vara en opolitisk tävling som ”förenar genom musik”. Det är inte första gången det uppstår oenighet kring politik inom EBU. Men endast två länder, Vitryssland och senast Ryssland, har tidigare blivit uteslutna.

Norén ifrågasätter om det överhuvudtaget är möjligt att vara opolitisk i dagens globala kontext. Hon tycker också att det är märkligt att EBU, genom omröstningen, lägger över ansvaret på sina medlemmar och tror att många skulle ha önskat att unionen själv fattade beslutet.

SVT, som är Sveriges representant i EBU, har hittills undvikit att ge klara besked om hur de ser på Israels deltagande. Till SVT:s Kulturnyheterna svarade SVT:s vd Anne Lagercrantz på lördagen att de ”inte tar politisk ställning”.

– Jag tror att oavsett vad beslutet blir, kommer EBU på något sätt säga att ”nu har våra medlemmar fått säga sitt, nu går vi vidare” och då blir de fria från ansvar, säger Norén.

Hon påpekar att den förenande känslan av ”united by music” inte kommer att kännas lika trovärdig oavsett utgången. Konflikten har redan skadat tävlingens profil som en opolitisk kulturell händelse.

Det råder också förvirring kring det faktum att det är medieföretag som tävlar, inte stater, vilket enligt Norén understryker vikten av tydliga regler. Om EBU redan från början hade hänvisat tydligare till sina regelverk, hade man kanske kunnat förhindra den splittring som nu uppstått.

Krisen har blottlagt strukturella svagheter i hur EBU hanterar politiska konflikter. Tidigare har liknande situationer oftast lösts internt utan den offentliga debatt som nu pågår. Kritiker menar att EBU:s ovilja att fatta ett tydligt beslut har förvärrat situationen och skapat osäkerhet bland medlemsländerna.

Deltagande länder står nu inför ett svårt dilemma – att delta i en tävling som kritiseras för att ge legitimitet åt en part i en väpnad konflikt, eller att bojkotta ett av Europas största kulturella evenemang. För TV-bolagen handlar det inte bara om moraliska överväganden utan även om tittarsiffror och ekonomiska konsekvenser.

– Detta kommer inte att bli slutet för tävlingen. Det tror jag inte. Men detta är den absolut värsta krisen de har haft, avslutar Norén.

Oavsett utfallet av omröstningen i november kommer årets Eurovision att präglas av den politiska spänningen, vilket ställer frågor om tävlingens framtid och dess förmåga att verkligen vara den förenande kraft den utger sig för att vara.