Israel och Somaliland stärker diplomatiska band trots regionala spänningar

Israels utrikesminister Gideon Saar har i ett uttalande föreslagit att Israel bör öppna en ambassad i Somaliland, samtidigt som Somaliland bör göra detsamma i Israel. I uttalandet framhöll Saar att Somaliland ”till skillnad från ’Palestina’ inte är en fiktiv stat”, enligt den israeliska tidningen Haaretz.

Besöket beskrivs av Somalilands informationsministerium som en milstolpe i de bilaterala relationerna mellan regionerna. Detta sker mot bakgrund av ökande diplomatiska förbindelser mellan Israel och flera afrikanska nationer under de senaste åren, där Israel söker stärka sin position på den afrikanska kontinenten.

Den somaliska regeringen har däremot reagerat starkt negativt på närmandet och kallar det ”en oacceptabel inblandning i Somalias interna angelägenheter”. Spänningarna mellan Somalia och Israel har ökat ytterligare efter att Somalias utrikesminister Ali Omar anklagat Israel för att ha planer på att flytta palestinier från Gazaremsan till Somaliland.

Anklagelsen är inte tagen ur luften. Förra året avslöjade källor från både Israel och USA för nyhetsbyrån AP att en sådan plan faktiskt hade existerat, men att den senare hade skrinlagts. Frågan om potentiell förflyttning av palestinier har väckt stor oro i regionen och ytterligare komplicerat de diplomatiska relationerna.

Somaliland, beläget i nordvästra Somalia med ett strategiskt läge vid Adenviken, utropade sig till självständig republik 1991 efter Somalias inbördeskrig och regimens kollaps. Trots mer än 30 år av de facto självständighet har utbrytarrepubliken aldrig erkänts internationellt, varken av FN eller någon av dess medlemsstater.

Den geografiska positionen gör Somaliland särskilt intressant ur ett geopolitiskt perspektiv. Adenviken är en av världens viktigaste sjöfartsrutter och fungerar som en förbindelselänk mellan Europa, Mellanöstern och Asien. Omkring 12 procent av världshandeln passerar genom detta område, vilket gör regionen till en strategiskt viktig tillgång.

För Somaliland, som länge kämpat för internationellt erkännande, representerar närmandet till Israel en möjlighet att stärka sin internationella ställning. Den självutropade republikens regering har under flera år arbetat aktivt för att etablera diplomatiska förbindelser med omvärlden och bygga upp en fungerande statsapparat, med relativt framgångsrika demokratiska val och en stabil valuta.

Israel å sin sida fortsätter att utöka sin diplomatiska räckvidd, särskilt i Afrika. Denna strategi har intensifierats sedan Abrahamavtalen 2020, då flera arabiska och muslimska länder normaliserade sina relationer med Israel. Genom att stärka banden med Somaliland kan Israel potentiellt få ytterligare en allierad i en region där många länder traditionellt har stött den palestinska saken.

Somalias regering i Mogadishu betraktar dock Somaliland som en integrerad del av Somalia och har konsekvent motsatt sig alla försök till internationellt erkännande av utbrytarrepubliken. Den somaliska regeringen ser Israels närmande som ett direkt hot mot landets territoriella integritet och suveränitet.

Situationen kompliceras ytterligare av det pågående kriget i Gaza, som har förvärrat spänningarna i Mellanöstern och påverkat Israels relationer med många muslimska länder. Somalia har traditionellt varit starkt kritiskt mot Israel och stödjande till den palestinska saken.

Analytiker menar att Israels intresse för Somaliland också kan ses i ljuset av landets strävan att motverka iranskt inflytande i regionen. Iran har under senare år ökat sin närvaro i Röda havet och Adenviken, något som oroar Israel och dess allierade.

Trots de diplomatiska framstegen mellan Israel och Somaliland kvarstår många hinder för ett formellt erkännande. Internationella aktörer, inklusive Afrikanska unionen och FN, har länge stött principen om Somalias territoriella integritet, vilket gör det osannolikt att Somaliland kommer att få brett internationellt erkännande inom den närmaste framtiden.

Utvecklingen följs nu noga av regionala och internationella observatörer, där många ser detta som ett led i den pågående omstruktureringen av diplomatiska allianser i Mellanöstern och på Afrikas horn.