Förbättrade betyg och framsteg på ungdomshemmet Sundbo
Den 17-årige Johan blickar tillbaka på sin tid på ungdomshemmet Sundbo med blandade känslor. Trots att han har uppskattat de sociala aktiviteterna med andra LVU-placerade pojkar, är det skolframgångarna som han värdesätter mest under sin vistelse.
”Det har varit kul på avdelningen att spela pingis och fotboll med andra killar, men skolan har varit det bästa med tiden här”, berättar Johan, som egentligen heter något annat.
Under sin tid på ungdomshemmet har Johan gjort betydande akademiska framsteg. Han har inte bara lärt sig spela gitarr utan även förbättrat sina betyg i flera teoretiska ämnen som geografi och naturvetenskap.
Johan befinner sig nu på en öppen avdelning efter att tidigare ha varit placerad under mer restriktiva förhållanden. Den nya avdelningen ger honom större frihet och han har nu tillgång till sin mobiltelefon, vilket underlättar kontakten med omvärlden.
”Det känns som att allting är paus nu. Alla vänner tar studenten och jag sitter här och väntar”, säger han med en blandning av längtan och eftertänksamhet.
Enligt Statens institutionsstyrelse (SiS) är Sundbo ett av flera särskilda ungdomshem i Sverige som tar emot unga personer placerade enligt Lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Dessa placeringar sker ofta när den ungas utveckling riskeras på grund av eget beteende, såsom kriminalitet eller missbruk.
Johan har bara några månader kvar av sin placering på ungdomshemmet. Han uttrycker en stark önskan om att få ordning på sitt liv när han lämnar institutionen och försäkrar att han är färdig med den brottslighet som ledde till placeringen.
Denna typ av positiva utvecklingsmönster är något som personal på Sveriges ungdomshem arbetar intensivt för att uppnå. Enligt statistik från Socialstyrelsen lyckas cirka 60 procent av ungdomarna som genomgår institutionsvård med att inte återfalla i brottslighet under de första åren efter utskrivning.
Ungdomsinstitutioner som Sundbo arbetar utifrån ett helhetsperspektiv där både skolgång, fritidsaktiviteter och terapeutiska insatser ingår. Det pedagogiska arbetet anpassas efter varje ungdoms individuella behov och förutsättningar, vilket har visat sig vara en framgångsfaktor.
För många ungdomar som Johan innebär placeringen ett avbrott i den normala tonårstillvaron – något som kan upplevas både som en möjlighet till förändring och som en påfrestande väntan. Medan jämnåriga vänner går på gymnasium och förbereder sig för studenten, befinner sig Johan i en annan verklighet.
Den stegvisa övergången från mer låsta avdelningar till öppnare former är en central del i behandlingsmodellen. Att få ökad frihet och mer ansvar, såsom tillgång till mobiltelefon, är både en belöning för gott beteende och ett sätt att successivt förbereda ungdomarna för ett liv utanför institutionen.
Forskning från Socialstyrelsen och Brottsförebyggande rådet visar att strukturerade övergångar och eftervård är avgörande för att ungdomar som Johan ska lyckas med sin återanpassning till samhället. Utan tillräckligt stöd efter utskrivning ökar risken för återfall i brottslighet markant.
När Johan inom några månader lämnar Sundbo står han inför utmaningen att omsätta sina nya insikter och färdigheter i praktiken. Han kommer att behöva navigera i ett samhälle där hans jämnåriga redan har hunnit ta flera steg in i vuxenlivet.
”Jag är klar med brottsligheten som tog mig hit”, säger han med övertygelse. För de flesta ungdomar som lämnar institutionsvård väntar en komplex återanpassningsprocess med både möjligheter och utmaningar.

7 kommentarer
Jag undrar hur lång tid Johan har varit på Sundbo och om han planerar att fortsätta sina studier efter det här. Det skulle vara intressant att veta mer om hans framtidsplaner.
Jag är skeptisk till hur väl integrerad Johan kommer att känna sig när han återgår till vanlig skola. Övergångsstöd verkar viktigt.
Känns som att Sundbo har gett Johan en chans att exponera sina talanger. Hoppas verkligen att han kan bygga vidare på detta när han lämnar institutionen.
Det låter som att Johan har gjort verkligt bra framsteg under sin tid på Sundbo, både skolmässigt och socialt. Det är glädjande att se att sådana institutioner kan göra skillnad i ungdomars liv.
Intressant artikel. Den delade känslan av att vänner går vidare medan man själv är kvar är något som många i liknande situationer kan känna igen sig i. Vichtigast är att fortsätta känna hopp om framtiden.
Att kunna spela gitarr och förbättra betygen är verkligen något att vara stolt över. Hoppas att han kan fortsätta att utvecklas på ett positivt sätt.
Det låter som att Johan har gjort stora förändringar, men han verkar ändå känna sig isolerad. Har någon annan känningar på hur ungdomar i hans situation kan få bättre stöd under övergången till vuxenlivet?