Kallaste januari i Europa sedan 2010, enligt Copernicus

Efter flera milda vintrar har Europa nu upplevt den kallaste januarimånaden på över ett decennium, enligt nya data från EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Temperaturen låg i genomsnitt 1,4 grader Celsius under det normala för årstiden jämfört med referensperioden 1991-2020, vilket gör januari 2024 till den kyligaste sedan 2010.

De låga temperaturerna har varit särskilt märkbara i Nordeuropa och Skandinavien, där flera regioner upplevt temperaturer betydligt under det normala. I norra Sverige noterades perioder med temperaturer ner mot -40 grader, medan stora delar av Finland och Norge också drabbades av ovanligt sträng kyla.

Enligt Carlo Buontempo, chef för Copernicus klimatförändringstjänst, representerar denna köldperiod dock inte ett trendbrott i den globala uppvärmningen. ”Det vi ser är en naturlig variation inom ett varmare klimatsystem. Enstaka kalla månader motsäger inte den långsiktiga uppvärmningstrenden som fortsätter globalt,” förklarar Buontempo.

Samtidigt som Europa frös rapporterade Copernicus att den globala medeltemperaturen fortsatte att vara rekordhög för januari månad globalt sett. Detta följer mönstret från 2023, som var det varmaste året i modern tid enligt flera oberoende mätningar.

Den ovanliga köldknäppen har fått betydande konsekvenser för Europas energimarknad. Naturgaspriserna steg med omkring 15 procent under månaden när efterfrågan på uppvärmning ökade kraftigt. Europeiska energibolag som E.ON och Vattenfall rapporterade rekordstora leveranser av el och värme till hushållen.

”Vi har sett en anmärkningsvärd ökning av energiförbrukningen i hela norra Europa,” säger Anna Borg, VD för Vattenfall. ”Våra system har klarat belastningen väl, men situationen understryker behovet av robust infrastruktur och tillförlitliga energikällor även i en tid då vi ställer om till förnybart.”

Köldperioden har också påverkat transportinfrastrukturen. Flera stora flygplatser, däribland Arlanda i Stockholm och Gardermoen i Oslo, tvingades till tillfälliga nedstängningar på grund av snöoväder och extrema temperaturer. Järnvägstrafiken i Tyskland, Polen och de baltiska länderna drabbades av omfattande förseningar när växlar och signalanläggningar frös.

Meteorologer knyter den ovanliga köldperioden till en förskjutning av den så kallade polarvirveln, ett högtrycksområde som normalt håller den arktiska luften samlad runt nordpolen. När denna försvagats har kall luft kunnat strömma söderut över kontinenten.

”Det vi ser är ett klassiskt exempel på hur instabilitet i polarvirveln kan leda till extremväder i våra breddgrader,” säger Lena Andersson, meteorolog vid SMHI. ”Sådana händelser kan paradoxalt nog bli vanligare i ett varmare klimat, då uppvärmningen av Arktis kan störa de atmosfäriska cirkulationsmönstren.”

Jordbrukssektorn uttrycker oro över de potentiella konsekvenserna av den sena köldperioden. I flera länder, inklusive Frankrike och Tyskland, hade mildare temperaturer tidigare i vintern fått vissa grödor att börja växa tidigare än normalt, vilket gör dem särskilt sårbara för frost.

”Om kylan fortsätter in i februari kan vi se betydande skador på tidiga fruktodlingar och vinodlingar,” varnar Jean-Michel Petit vid det franska jordbruksförbundet FNSEA. ”De senaste årens milda vintrar har skapat en falsk trygghet hos många odlare.”

Trots den nuvarande köldperioden betonar klimatforskare att den långsiktiga trenden fortfarande pekar mot varmare vintrar i Europa. ”Det är viktigt att skilja på väder och klimat,” påpekar professorn i klimatologi Deliang Chen vid Göteborgs universitet. ”Även i ett varmare klimat kommer vi att uppleva kalla perioder, men deras frekvens och intensitet minskar över tid.”

Copernicus meddelar att de kommer att publicera en mer detaljerad analys av vinterns klimatmönster senare under våren, där januaris köldperiod sätts i ett bredare sammanhang av de senaste årens klimatförändringar.