USA planerar minska sin personal i NATO:s underrättelseenheter

Enligt nya uppgifter från Reuters har Trump-administrationen informerat flera europeiska regeringar om planer på att avveckla omkring 200 amerikanska tjänster inom NATO. De berörda positionerna är främst knutna till enheter som övervakar och planerar alliansens underrättelseoperationer.

Personalneddragningen kommer inte att ske omedelbart. Pentagon avser istället att låta bli att ersätta personal när deras tjänstgöringsperioder löper ut, vilket innebär att minskningen kommer att genomföras gradvis under flera år. Detta rapporterar Washington Post med hänvisning till två källor med insyn i frågan.

Reduceringen kommer huvudsakligen att påverka NATO-enheter i Storbritannien och Belgien. I Belgien finns NATO:s högkvarter och betydande delar av alliansens strategiska planeringsenheter, medan Storbritannien är en central knutpunkt för NATO:s underrättelsesamarbete i Europa.

Beslutet ska ses i ett bredare sammanhang där USA under de senaste åren upprepade gånger har uppmanat europeiska NATO-medlemmar att ta ett större ansvar för försvarsalliansen. Redan innan dessa rapporterade personalminskningar har USA explicit krävt att Europa ska överta huvuddelen av NATO:s konventionella försvarskapacitet senast 2027.

Denna gradvisa omfördelning av ansvar inom NATO återspeglar en långvarig amerikansk frustration över vad Washington uppfattar som otillräckliga försvarsutgifter hos flera europeiska medlemsländer. Trots att NATO:s medlemmar 2014 kom överens om att sträva efter att spendera minst två procent av BNP på försvar, har många länder fortfarande inte uppnått detta mål.

Experter menar att USA:s minskade närvaro inom NATO:s underrättelsestrukturer kan få flera konsekvenser. Å ena sidan kan det tvinga europeiska länder att påskynda sin egen kapacitetsutveckling inom underrättelseområdet. Å andra sidan finns farhågor om att viktiga kompetenser och transatlantiska samarbetskanaler kan försvagas under övergångsperioden.

Beslutet kommer i en tid då NATO står inför betydande säkerhetspolitiska utmaningar, inte minst med anledning av det pågående kriget i Ukraina och ett alltmer aggressivt Ryssland. Dessutom har alliansen på senare år börjat rikta ökad uppmärksamhet mot Kinas växande globala inflytande.

För Sverige, som nyligen blivit medlem i NATO, innebär dessa förändringar ett ökat tryck på europeiska länder att bidra med både finansiering och personal till alliansens gemensamma strukturer. Svenska försvarsexperter har tidigare framhållit att Sverige troligen kommer att behöva öka sitt deltagande i NATO:s gemensamma underrättelseverksamhet.

Nyheten om de planerade personalminskningarna har mötts med blandade reaktioner inom NATO. Medan USA:s administration betonar att förändringarna är del av en nödvändig ombalansering av ansvarsfördelningen inom alliansen, uttrycker vissa europeiska ledare oro över tajmingen och omfattningen av reduceringen.

Flera bedömare påpekar att beskedet kommer vid en tidpunkt då transatlantiska relationer redan står under press av andra frågor, såsom handelsrelationer och olika syn på internationella överenskommelser. NATO:s generalsekreterare har ännu inte kommenterat uppgifterna officiellt.

Det återstår att se vilka specifika underrättelsefunktioner som kommer att påverkas mest av de amerikanska nedskärningarna och hur europeiska NATO-medlemmar planerar att kompensera för den minskade amerikanska närvaron inom dessa kritiska områden.